Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under en och samma säsong. För att skydda sig från vinterkräksjuka…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2018–2019 (vecka 40, 2018 – vecka 20 2019) analyserades 24 042 prover och av dessa var 3 377 prover positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten av de positiva proven norovirus och en mindre del sapovirus (tabell 1). Andelen sökningar på ordet "vinterkräksjuka" på 1177…

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Sammanfattning Calicivirussäsongen 2017-2018 kännetecknades av en ovanligt tidig säsongstart i början av oktober och sträckte sig sedan in i maj. Toppen med flest antal rapporterade fall inföll i början av april vilket var ovanligt sent jämfört med tidigare säsonger. Totalt rapporterades 4 323 fall av calicivirus och högst incidens (antal fall per 100 000 invånare) hade Jönköping följt av Östergötland…

Sammanfattning Att döma av antalet inrapporterade fall tyder allt på att vinterkräksjukesäsongen 2015-2016 har varit av det mildare slaget och i stor utsträckning liknat de två senaste säsongerna. Oftast följs en säsong med många smittade av en mild säsong. Anledningen till att vi nu sett tre på

Sammanfattning Denna vinter har antalet fall av vinterkräksjuka återigen ökat i jämförelse med förra säsongen som var ovanligt mild. Totalt rapporterades 7000 fall av norovirus under säsongen 2012/2013. Säsongen utvecklades till en början på liknande sätt som under flera tidigare år med ett tydligt vartannat års mönster men nådde aldrig upp i de höga rapporteringssiffror som setts tidigare. Från att…

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Utbrottet i Östersund 2010–2011 som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.