Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där deltagarna har tillfrågats vid minst två tillfällen. Resultaten är en uppföljning av den snabba systematiska litteraturöversikten Påverkar covid-19-pandemin…

Denna studie visar att i månadsskiftet april-maj 2021 hade cirka 33 procent av befolkningen påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas. Andelen med påvisbara antikroppar var högre i åldersgruppen 65 år eller äldre än i andra

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 november 2021. Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 30 september 2021. I rapporten återfinns också en sammanställning av relevanta smittskyddsåtgärder utifrån den simulerade utvecklingen.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och antikroppar mot SARS-CoV-2 och de symtom som rapporterades. Undersökningen genomfördes med stöd av Försvarsmakten.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 31 augusti 2021. Den simulerade utvecklingen utgår från rapporterade fall mellan den 13 oktober 2020 och den 20 april 2021.

Beslutsunderlag om kortare tidsintervall mellan primärvaccination (dos 1-2) och första påfyllnadsdosen (dos 3) vid vaccination mot covid-19.

Två undersökningar visar att uppskattningsvis 0,9 procent av befolkningen hade en pågående infektion av SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 21–24 april och 0,3 procent mellan 25–28 maj. Resultaten från deltagare hemmahörande i region Stockholm visade att totalt 2,3 procent av befolkningen där hade en aktiv infektion med covid-19 21–24 april medan 0,7 procent var positiva 25–28 maj. De två undersökningarna genomfördes av Folkhälsomyndigheten med stöd från Försvarsmakten.

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.

Denna veckorapport publicerades den 30 november 2023 och redovisar influensaläget vecka 47 (20 – 26 november 2023).

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2021 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Denna veckorapport publicerades den 12 oktober 2023 och redovisar influensaläget vecka 40 (2–8 oktober 2023). Specialavsnitt: Innehållet i vaccinerna mot influensa.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Denna veckorapport publicerades den 4 januari 2024 och redovisar influensaläget vecka 52 (25–31 december 2023).

Rapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022.

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

Denna veckorapport publicerades den 30 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 4 (20–26 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 20 (12–18 maj 2025).

Två nationella stickprovsundersökningar visar att ingen av de slumpvis utvalda deltagarna bar på SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 24–28 augusti och 21–25 september. De tredje och fjärde nationella undersökningarna.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Denna rapport publicerades den 26 maj 2023 och redovisar läget för RS-virus vecka 19–20 (8 maj–21 maj).

Denna rapport publicerades den 19 april och redovisar influensaläget vecka 15 (8–14 april 2024). Specialavsnitt: Andra orsaker till luftvägsinfektion.

Denna veckorapport publicerades den 17 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 2 (6–12 januari 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).