Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2006 anmäldes 80 fall av hepatit A vilket var en minskning med 14 procent jämfört med 2005, då antalet fall minskade med 32 procent jämfört med 2004. Dessförinnan hade antalet fall ökat sedan 2002. Totalt anmäldes fler personer smittade under perioden juni-september än under årets övriga månader. De inhemskt smittade rapporterades…

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Annan benämning: Epidemisk gulsot.

Bakgrund Under 2009 rapporterades 154 personer med hepatit A-infektion, varav 77 (50 procent) smittats i Sverige. Detta var en trefaldig ökning av de inhemska fallen jämfört med 2008. Trender Sedan 2004 har det totala antalet fall minskat, men från mitten av 2008 vände trenden uppåt och under 2009 var andelen inhemska fall signifikant fler än under 2008…

Trender Under 2008 rapporterades 78 fall av hepatit A, en ökning jämfört med 2007 då 69 fall rapporterades. Prov för typning inkom för samtliga 37 rapporterade fall från Mellansverige. Virus kunde typas från 27 av dessa och visade en relativ ökning av IB, som är ovanlig i övriga Europa, 12 fall jämfört med 10 under 2007. Däremot minskade IIIA, som är vanlig i Södra Asien, till 5 fall jämfört med…

Under 2010 rapporterades 85 fall av hepatit A-infektion motsvarande en incidens på 0,9, varav 16 personer smittats i Sverige. Efter en kraftig ökning av de inhemska fallen under 2009 beroende på ett flertal utbrott var antalet inhemska fall år 2010 det lägsta under det senaste decenniet. Ålder och kön De flesta som rapporterades smittade var i åldrarna…

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerat livsmedel och vatten, eller direkt från person till person vid nära kontakt. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska men kan ändå utsöndra virus och ge upphov till sekundär smitta. Misstänkta livsmedelsburna utbrott förekommer…

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel (till exempel skaldjur, frysta bär, grönsaker) och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Inkubationstiden för hepatit A är två till sex veckor, i medeltal fyra veckor, och symtomen är till en början…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 123 fall av hepatit A - en ökning från 2017 (110 fall). Det var den högsta siffran rapporterade fall sedan 2009 och andelen som smittats i Sverige var lika stor som andelen utlandssmittade (figur 1). Ökningen av fallen i Sverige under 2018 kan delvis relateras till ett större livsmedelsburet utbrott. Incidensen…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 90 fall av hepatit A vilket är en minskning från 2018 (n=123, figur 1). Medianåldern var 20 år (spridning 1-90 år) och hälften av fallen var män (51 procent). Som tidigare år stod barn under 10 år för en stor andel av fallen (figur 2). Av de 40 utlandssmittade fallen hade majoriteten…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 66 fall av hepatit A motsvarande en incidens av 0,6 fall per 100 000 invånare, vilket är på samma nivå som 2022 (n=64; figur 1). Medianåldern var 20 år (spridning 1–83 år) och 61 procent av fallen var män (n=40). Femtio procent av fallen (n=33) involverade barn och ungdomar under 20…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor, samt kunskap om hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer. Sådan kunskap kan bidra till en diskussion om behov av framtida forskning,

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de