Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Podden Liv & Hälsa Klimakteriet – vanliga symtom och tips som

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Nationella folkhälsoenkäten 2026 En undersökning om hälsa och

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Information från Folkhälsomyndigheten

Dataspel och vissa fenomen som kan kopplas till dataspelande, som köp av lootlådor, kasinoliknande inslag i dataspel och sociala medier, och deltagande i skin-gambling, har samband med riskabla spelformer och problemspelande. Det är också vanligt med vadhållning på e-sport och kasinostreaming,

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

En hög användning av digitala medier kan leda till flera negativa konsekvenser för barn och unga. Det kan handla om sämre sömn, att man känner sig deprimerad, inte hinner röra på sig tillräckligt eller råkar ut för mobbning och kränkningar på nätet. I det här avsnittet av ”Liv & hälsa” ger Folkhälsomyndighetens…

JA PreventNCD (Joint Action Prevent Non-Communicable Diseases) ska stärka EU-ländernas förmåga att förebygga cancer och andra icke smittsamma sjukdomar. Cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, utgör ungefär två tredjedelar av sjukdomsbördan i

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn i åldern 2–5 år bör använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-5. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur

Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-3. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn i åldern 6–12 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda

Rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-4. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda

Bilaga 4. Tabell över relevanta preprint-artiklar (sökt 10 juni 2020) Författare Land Studiedesign Population Exponering (enligt studier) Utfall Ammerman, Brooke A. USA Tvärsnitt Allmänna befolkningen Upplevelser relaterade till Covid-19 Suicid tankar och beteende Cellini, Nicola, Canale, Natale,