Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: vanligaste k städning skolor social hållbarhet bild
490 träffar på Skolor inom Hela webbplatsen
-
Barn som bor i familjehem – livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
Publicerad:Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.
-
Kunskap om matmiljö och barns och ungas livsmedelskonsumtion
Publicerad:Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.
-
Medieanvändning och psykisk ohälsa bland tonåringar
Publicerad:Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att tonåringar ägnar allt mer tid åt datorn och datorspel och att psykosomatiska besvär är vanligare bland dem som tillbringar mycket tid framför datorn eller tv:n.
-
Ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa
Publicerad:I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.
-
Skolstress, självrapporterade hälsobesvär och livstillfredsställelse bland skolbarn
Publicerad:Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
-
Spelproblem bland personer med ekonomiska problem – ett förebyggande perspektiv
Publicerad:I denna sammanställning presenteras de centrala budskap som framkom i en fokusgrupp med budget- och skuldrådgivare. Syfte med fokusgruppen var att få en djupare förståelse för rådgivarnas erfarenheter kopplat till spelproblem. Relaterad läsning Ekonomisk rådgivning och stöd (Spelprevention.se)
-
Socioekonomiska villkor spelar mindre roll för skolbarns godisintag
Publicerad:Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.
-
Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen
Publicerad:Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två
-
Tillsynsvägledning om temperatur inomhus
Publicerad:Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.
-
Utvecklingen inom ANDTS-strategins mål – rapport 2024
Publicerad:Den här uppföljningen utgör en del av Folkhälsomyndighetens återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (ANDTS) 2021–2025. Redovisningen baseras på ANDTS-strategins mål och ger en samlad bild av
-
För barns och ungas skull – erfarenheter från ANDT-utvecklingsprojekt 2016–2020
Publicerad:I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.
-
Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa?
Publicerad:En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.
-
Tema Stigmatisering
Publicerad:Rapporten ger en samlad bild av begrepp, konsekvenser och arbete mot stigmatisering av psykisk ohälsa och suicid.
-
Vilka argument finns för daglig städning av damm i skolor och förskolor?
Uppdaterad:Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Förskole- och skolmiljöer har ofta högre halter av damm jämfört med andra arbetsmiljöer. Vid verksamhet i en skola eller förskola virvlar damm och partiklar som kan dras in i lungorna. På partiklar finns
-
Hur ofta ska klassrum, grupprum, lekrum i skolor, förskolor och fritidsverksamheter städas?
Uppdaterad:Klassrum, grupprum och lekrum med mera som används varje dag bör städas dagligen. Om lokalerna används även kvällstid bör städningen utökas. Det går att läsa mer om detta i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19
-
Kan man ställa krav på daglig städning i skolor och förskolor?
Uppdaterad:Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet bör lokaler i skolor och förskolor städas dagligen. Råden bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns två rättsfall från mark och miljödomstolen år 2020 i Nacka Tingsrätt…
-
Kan man ställa krav på att skolor och förskolor ska ha entrémattor?
Uppdaterad:Det är viktigt att utforma entréer som stänger ute smutsen. Hall och entrémattor har till uppgift att hindra smuts från att komma in i byggnaden. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner: en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av
-
En guide för yrkesverksamma om vetenskapligt baserad ANDTS-prevention – En svensk version av European Prevention Curriculum (EUPC)
Publicerad:Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018
Publicerad:Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…
-
Vägledning för bedömning av olägenheter för människors hälsa till följd av långvarig exponering för lågfrekventa magnetfält
Publicerad:Vägledningen har fokus på hälsoeffekter och syftar till att tillhandahålla ett uppdaterat kunskapsunderlag om risken för olägenhet för människors hälsa till följd av långvarig exponering för lågfrekventa magnetfält.
-
Svenska skolbarns hälsovanor 2001/2002
Publicerad:Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.
-
Dialoger med aktörer om barns och ungas livsmedelskonsumtion
Publicerad:Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.
-
Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta
Publicerad:Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.
-
Hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga i Sverige
Publicerad:Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.
-
Fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Publicerad:Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.