Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Diskussionsfrågorna ska underlätta för vårdnadshavare att prata med varandra om skärmanvändning, stötta varandra för att skapa de skärmvanor vi vill ha för våra barn samt ta stöd av varandra för att minska risken att någon känner sig utanför.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Vardagsrörelse är viktigt för vår hälsa. Den bidrar till fysisk och psykisk hälsa, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. För att öka vår vardagsrörelse behöver vi hitta konkreta, enkla lösningar som fungerar i våra liv. I det här avsnittet av Liv & hälsa ger utredaren Marita Friberg…

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Genom att beakta sårbarhet för kris- och klimathändelser i utformningen av våra livsmiljöer kan vi stärka samhällets beredskap och minska risken för negativa hälsoeffekter. Det kan till exempel handla om att utforma stadsmiljöer med mer grönska för skuggande och svala platser för invånare att

Hbtqi-personer har sämre förutsättningar för hälsa, trygghet och frihet. Men det går att förändra. En viktig del i folkhälsoarbetet är att främja allas lika rättigheter och möjligheter att påverka sitt liv och samhället, oavsett sexuell läggning, könsidenitet eller könsuttryck.

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både…

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet och stillasittande gäller för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning är skrivna på lättläst svenska.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med övergripande mål och sju delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.

Rapporten visar att sju av tio barn i grundskolan uppgav att de var oroliga för coronaviruset och drygt hälften av barnen uppgav att covid-19-pandemin påverkade deras fritidsaktiviteter mycket eller ganska mycket. Det visar resultaten från en ny pilotstudie.

Detta är en vägledning om vaccination mot bältros för vuxna med ökad risk för infektionssjukdomen.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

En person med latent tuberkulosinfektion har inga sjukdomssymtom och är inte smittsam, men är bärare av tuberkelbakterien. Det betyder att personen har en liten risk att insjukna i tuberkulossjukdom i framtiden. Cirka 5–10 procent av dem med latent tuberkulos insjuknar någon gång under sitt liv. Risken är störst under de första två åren efter…

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten