Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

De statliga stimulansmedlen för suicidprevention har fungerat som en motor för att initiera, utveckla och förstärka det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Rapporten kan bidra till fortsatt dialog om hur nationella satsningar bäst kan utformas för att ge stöd i praktiken.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Kunskapsstöd om förekomst av olika aspekter av psykisk hälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas bland äldre och på de arenor där äldre befinner sig.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och skyddsfaktorer kopplade till suicidförsök bland unga…

Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande.

Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och internationella studier om attityder till ångestsyndrom.

I det här faktabladet har Folkhälsomyndigheten sammanfattat resultaten från en systematisk litteraturöversikt och en metaanalys som sammanställt data från 107 vetenskapliga studier om förekomsten av suicidalitet (det vill säga suicidtankar, suicidförsök eller suicid) bland personer med spelproblem.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

Tydliga strukturer, resurser och samverkan mellan aktörer behövs för att lyckas i arbetet som kommunal samordnare. Det visar resultaten från en intervjustudie med samordnare. Faktabladet riktar sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutfattare och andra som arbetar med barns och ungas psykiska hälsa och med suicidprevention på lokal, regional och nationell nivå.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndigheten resultaten från en multinationell observationsstudie. I studien undersöktes förekomsten av suicid i början av covid-19-pandemin, jämfört med antalet förväntade suicid, i totalt 21 länder. Sammanställningen visar att förekomsten av suicid tycks vara i stort sett oförändrad eller minskad under den studerade perioden.

En utvärdering av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att stimulansmedlen har bidragit till ökad samverkan, stärkt kompetens, förbättrad kunskap om effektiva arbetssätt och fler planerade och genomförda suicidförebyggande insatser.

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och tjänstemän som arbeta med suicidprevention på regional och lokal nivå. Den riktar sig också till personer som rapporterar om suicid, exempelvis journalister.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

I denna litteraturöversikt undersöks effekter av positiva medieberättelser på suicidtankar och på attityder till och avsikter att söka hjälp. I kunskapssammanställningen kompletterar vi med ytterligare kunskap om mediernas roll i det suicidpreventiva arbetet.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Rapporten handlar om det suicidpreventiva arbetet i Jönköpings län där räddningstjänsten har en central, samordnande roll. Rapporten visar att räddningstjänstens roll i det suicidpreventiva arbetet har breddats, från att enbart rycka ut vid akuta suicidlarm, till att ha ett samordningsansvar för

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.