Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Mat är grundläggande för en god hälsa för alla under hela livet och hälsosamma matvanor kan förebygga sjukdomar. Mat har även betydelse för miljön och klimatet.

Fysisk aktivitet har bevisad effekt för att både förebygga och förbättra många sjukdomar. Fysisk aktivitert på recept (FaR) är en metod där vårdpersonalen ordinerar fysisk aktivitet som ett alternativ till annan behandling eller ett komplement.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2024-10-24.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

De flesta treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell förmåga. En ny studie visar samtidigt att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter och föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och födelseland.

Handläggning pågår: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form organisationsbidrag till ideella riksorganisationer enligt förordningen (2006:93) om statsbidrag till verksamhet som är inriktad mot hiv, aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten erbjuder sidoutbildning i "Klinisk mikrobiologi" för ST-läkare. Utbildningen riktar sig framförallt till blivande specialistläkare i klinisk mikrobiologi men utbildningen kan även vara av intresse för blivande specialister i infektionssjukdomar.

Sverige har en ny nationell strategi mot antimikrobiell resistens som gäller fram till år 2035. Strategin syftar till att skydda tillgången till antibiotika och annan antimikrobiell behandling. Det uppnår vi genom både sektorsövergripande och sektorsspecifika insatser inom sjukvård, djurhållning

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att unga vuxna oftare än andra tycker att det är svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa.

Olivia Wigzell är generaldirektör från den 3 oktober 2024. Hon kom till Folkhälsomyndigheten som vikarierande generaldirektör den 15 augusti 2024.

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Rapporten är en litteraturöversikt om förebyggande insatser inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Resultatet är tänkt att ge en karta över vilka insatstyper som finns utvärderade inom området ANDT, öka förståelsen för specifika utvärderingsfrågor inom området och ge vägledning

I takt med att vardagsrörelsen i befolkningen minskar, ökar de fysiska och psykiska hälsoproblemen. På regeringens uppdrag har Folkhälsomyndigheten förberett genomförandet av en nationell kraftsamling för ökad rörelse under 2026.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.