Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att en extra dos covid-19-vaccin kan ges till individer med ett nedsatt immunförsvar orsakat av en sjukdom eller behandling, i samråd med behandlande läkare. De patientgrupper som omfattas av rekommendationen om en extra dos specificeras i detta beslutsunderlag.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Beslutsunderlag för utvidgad rekommendation om en andra påfyllnadsdos covid-19-vaccin till alla personer 65 år och äldre, samt personer 18–64 år med Downs syndrom och personer 18–64 år med måttlig till allvarlig immunbrist.

Resultaten i rapporten visar att antalet fall av HPV-orsakad cancer som kan undvikas över 100 år genom vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor i åldern 18–26 år blir mellan 56 och 239 fall beroende på val av vaccin och vaccinationstäckning.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket

Uppdaterade rekommendationer för vilka som rekommenderas mpox-vaccination med anledning av en ökad spridning av klad 1.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Rapporten är en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när det gäller förekomsten av kemikalier från byggnads- och inredningsmaterial i vanliga inomhusmiljöer och hälsorisker av en sådan exponering.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över detaljhandel med tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

This report presents an analysis of COVID-19 vaccine effectiveness (VE) after a fourth dose in relation to SARS-CoV-2 infection and severe outcomes due to the omicron variant among persons aged 65 years and older in Sweden.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i