Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Information från Folkhälsomyndigheten

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vaccination mot HPV till flickor ingår i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 2010. Från och med augusti 2020 erbjuds även pojkar vaccination mot HPV.

Vaccinationsprogrammet mot pneumokocker för riskgrupper omfattar de medicinska riskgrupper som listas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF 2022:55). Dessutom ska vaccination mot pneumokocker erbjudas till alla födda 1947 och senare det år de fyller 75 år. Läs mer i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om vaccination i enlighet…

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

Regioner har inte någon skyldighet att erbjuda MPR-vaccinationer före 12 månaders ålder, eftersom dessa inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Som regel ingår det inte heller i BVC:s uppdrag att tillhandahålla resevaccinationer. I en del regioner har man ändå valt att erbjuda yngre barn MPR-vaccination på BVC, till…

Frågor och svar kring de barnvaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 1 345 fall av invasiv pneumokockinfektion vilket motsvarar en incidens på 13 fall per 100 000 invånare. Incidensen var på samma nivå som under 2014-2018. Köns- och åldersfördelning bland fallen var samma som tidigare år. Medianålder var runt 70 år

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27122055HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2022:55 Utkom från trycket den 20 oktober 2022 Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om vaccination i enlighet med det särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper;…

Bakgrund Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27125012HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2025:12 Utkom från trycket den 6 maj 2025 Föreskrifter om ändring av Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:55) om vaccination i enlighet med det särskilda vaccinationsprogrammet…

Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Sedan 2009 ingår vaccination mot pneumokockinfektion i det allmänna…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

År 2015 anmäldes 1 314 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13 fall per 100 000 invånare, vilket var en ökning jämfört med 2014. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 12 till 19,5 per 100 000 under 2006–2015 (se tabell nedan). Medianåldern bland fallen var 69 år och