Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Enligt en ny tillsynsstrategi för åren 2026–2029 ska kommunerna prioritera vissa verksamheter inom hälsoskydd. Bland annat ska tillsynen fokusera på att äldreboenden arbetar förebyggande med temperaturer och att spridning av legionella via kyltorn förhindras.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium på temat Gå, dansa, lek – samtal om hälsa och gemenskap. Fritidskortet finns också på plats och informerar om en meningsfull fritid för barn och unga.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella epidemiologiska situationen i Sverige när det gäller…

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner syftar till att begränsa spridning, eliminera stigma, och säkerställa god livskvalitet för personer som lever med hiv. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner har många synergier med arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Detta faktablad är en sammanfattning av rapporten Hälsa hos män som har sex med män (MSM) som får PrEP mot hiv. Rapporten bygger på resultaten från två studier som genomförts på Venhälsan i Stockholm med syfte att beskriva sexuell och psykisk hälsa samt alkohol- och drogbruk hos MSM som använder PrEP mot hiv.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vi har samlat filmerna från e-utbildningen som du kan använda exempelvis vid presentationer. Filmer från God och jämlik hälsa för samhällets utveckling

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom samverkansåtgärden.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

En förutsättning för att ta del av naturens hälsofrämjande effekter är att det finns natur och grönområden som är tillgängliga för alla och att vi har tillgång till grönska i vår boende- och vardagsmiljö. Samhällsplaneringen har en viktig roll för att säkerställa att det finns vardagsnära natur för

Folkhälsa betraktas alltmer som en viktig drivkraft för att nå en hållbar samhällsutveckling. Genom ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter och mer samverkan skulle folkhälsopolitiken och den regionala utvecklingspolitiken kunna förstärka varandra och bidra till varandras måluppfyllelse.

Miljöhälsoenkäten följer upp hur boende och närmiljö påverkar hälsan. Resultaten sammanställs i Miljöhälsorapporter som ger underlag för beslut som främjar en hälsosam miljö för alla. Här hittar du aktuella trender och förändringar över tid.