Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet handlar om pornografianvändning och sexuell hälsa. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att pornografianvändning är vanligare bland män än…

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella epidemiologiska situationen i Sverige när det gäller…

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Unga bi-, pan-, och homosexuella uppger generellt en sämre sexuell hälsa än heterosexuella jämnåriga. Det visar en fördjupad analys av resultaten från UngKAB23 – en nationell enkät om ungas hälsa, relationer och sexliv.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett

Detta faktablad är en sammanfattning av rapporten Hälsa hos män som har sex med män (MSM) som får PrEP mot hiv. Rapporten bygger på resultaten från två studier som genomförts på Venhälsan i Stockholm med syfte att beskriva sexuell och psykisk hälsa samt alkohol- och drogbruk hos MSM som använder PrEP mot hiv.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom samverkansåtgärden.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Mellan tvärpolitiska områden så som folkhälsopolitik kan det uppstå målkonflikter. Eftersom ansvarigt departement, nämnd eller förvaltning inte själv äger hela området blir det svårare att nå målen och få genomslag för de olika frågorna. Därför behövs helhetssyn och samordning.

Enligt en ny tillsynsstrategi för åren 2026–2029 ska kommunerna prioritera vissa verksamheter inom hälsoskydd. Bland annat ska tillsynen fokusera på att äldreboenden arbetar förebyggande med temperaturer och att spridning av legionella via kyltorn förhindras.

Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium på temat Gå, dansa, lek – samtal om hälsa och gemenskap. Fritidskortet finns också på plats och informerar om en meningsfull fritid för barn och unga.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vi har samlat filmerna från e-utbildningen som du kan använda exempelvis vid presentationer. Filmer från God och jämlik hälsa för samhällets utveckling

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

Folkhälsa betraktas alltmer som en viktig drivkraft för att nå en hållbar samhällsutveckling. Genom ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter och mer samverkan skulle folkhälsopolitiken och den regionala utvecklingspolitiken kunna förstärka varandra och bidra till varandras måluppfyllelse.

Miljöhälsoenkäten följer upp hur boende och närmiljö påverkar hälsan. Resultaten sammanställs i Miljöhälsorapporter som ger underlag för beslut som främjar en hälsosam miljö för alla. Här hittar du aktuella trender och förändringar över tid.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Rapporten beskriver homosexuellas, bisexuellas och transpersoners sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige. Resultaten bygger på svar från drygt 1000 personer. Data samlades in i befolkningsundersökningen SRHR24. Syftet med rapporten är att

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och