Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Dokumentet kan användas som mall för presentationer av den nationella strategin för SRHR.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten…

Rapporten sammanfattar kunskaper från en enkätstudie om föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) och även kopplingen till psykisk hälsa i Sverige idag.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.

Syftet med faktabladet är att höja medvetenheten om matmiljöns betydelse för vår matrelaterade hälsa. Faktabladet beskriver kortfattat hur våra matvanor påverkar vår hälsa, hur de har utvecklats över tid och faktorer i matmiljön som har betydelse för vår matkonsumtion.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

Suicid eller självmord är en avsiktlig handling att ta sitt eget liv. Varje år dör ungefär 1 200 personer i säkert fastställda suicid och ytterligare cirka 300 dödsfall registreras där det finns misstanke om suicid. Men det går att förebygga.

Material för dig som vill sprida kunskap från e-utbildningen ”God och jämlik hälsa för samhällets utveckling” till fler i din organisation. Det kan användas i många olika sammanhang – från korta inslag under möten till halvdagsutbildningar och workshops. Ekonomisk utvärdering – stöd för prioriteringar i kommun och region.

Spelproblem kan och ska förebyggas. Det förebyggande arbetet mot spelproblem bör kombinera åtgärder på olika nivåer och arenor. Framgångsrik spelprevention stärker skyddsfaktorer och minskar riskfaktorer.