Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

I den här tabellsammanställningen presenterar vi resultat från Swelogs befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa 2018.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Denna rapport ger en beskrivande sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor som inkluderades i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.

Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till Sveriges folkhälsopolitik och arbetet för god och jämlik hälsa.

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

En sammanfattning på lättläst av den nationella strategin för fortsatt arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten är baserad på en granskning och bedömning av vetenskaplig litteratur som genomfördes under 2016…

En lättläst sammanfattning av handlingsplanen för det nationella arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa under åren 2023-2033.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med frågor om psykisk hälsa i kommuner, regioner och organisationer.

Faktabladet beskriver hur luftföroreningar påverkar barns hälsa och om åtgärder för att förbättra luftkvaliteten både inomhus och utomhus.

Faktabladet riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.