Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två delar. Den riktar sig främst till kommunala beslutsfattare med ansvar för barn- och förskolefrågor.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.

Här kan du hitta mer information om de olika register och undersökningar från vilka data till indikatorerna baseras på.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Förskola med den utformning som finns i de nordiska länderna har positiva effekter på barns psykiska hälsa och utveckling visar resultat från faktabladet kommer från rapporten Förskolans påverkan på barns hälsa.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Alkohol kan ha negativ påverkan på individer och närstående samt samhället i stort. Folkhälsomyndigheten följer hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar genom att ta fram forskning och statistik. Vi delar med oss av kunskaperna till myndigheter och aktörer som vi samverkar med så att de i sitt dagliga arbete kan främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Samlad statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Vi presenterar också utvecklingen över tid, och variationer över året.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Vården måste vara tillgänglig för alla som behöver den.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa. På webbplatsen kan kärnindikatorerna följas på regional och lokal nivå.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Många plattformar och appar är utformade för att på kort sikt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att användaren ska vilja använda dem mer och mer. Användningen av digitala medier kan då bli problematisk eller beroendeliknande.

Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Här hittar du som arbetar med folkhälsa fakta, material och redskap för ditt arbete, samt exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

I dagarna skickas en enkät ut till drygt 110 000 personer i Sverige för att undersöka folkhälsan. Svaren på enkäten gör det möjligt att följa utvecklingen i befolkningen över tid, så att rätt åtgärder kan vidtas för en bättre folkhälsa.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer för hälsa samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.