Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Den 30 september startar Folkhälsomyndigheten den rikstäckande kampanjen ”Tanke”, med syfte att främja psykisk hälsa bland studenter på högskolor och universitet. Kampanjen genomförs i samarbete med landets studenthälsor.

Här hittar du filmer där experter svarar på frågor om barns och ungas skärmanvändning.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna fördelningen.

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Drygt två veckor efter att Fritidskortet lanserades har 200 av Sveriges 288 kommuner med kulturskoleverksamhet ansökt om att ansluta sig till Fritidskortets register. Det betyder ett ökat utbud för barn och unga som vill använda sitt Fritidskort till bland annat musik, teater och dans.

Faktablad som sammanfattar de viktigaste resultaten från de fyra studier som genomfördes om narkotikabruk bland ensamkommande. Kartläggningen tyder på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Delmålet om ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet syftar till att stärka och utveckla förutsättningar för en god psykiska hälsa hos barn och unga som kan vara hela livet. En god psykisk hälsa byggs i stor utsträckning upp under barndomen och ungdomen. Det är i denna period i livet som olika förmågor…

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

I Sverige har rökningen minskat stadigt under lång tid, men fortfarande är det 5,4 procent i befolkningen som röker dagligen och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att användningen av e-cigaretter och nikotinsnus ökar och är vanligast bland unga 16–29 år.

Den här uppföljningen utgör en del av Folkhälsomyndighetens återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (ANDTS) 2021–2025. Redovisningen baseras på ANDTS-strategins mål och ger en samlad bild av utvecklingen. I rapporten redovisar vi hur tillgång…

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Användningen av narkotika i Sverige ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Samtidigt fortsätter de narkotikarelaterade dödsfallen att minska. Sedan år 2015 är den totala minskningen 30 procent.

Vi har tagit fram kunskap om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna i Sverige. Resultaten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tobaks- och nikotinanvändning i vår omgivning och hur det påverkar hälsan. Det kan vara om debutålder och tillgänglighet.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 8 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Utvecklingen av det lokala spelförebyggande arbetet behöver stärkas, inte minst när det gäller unga personer. Fortfarande ligger spelområdet efter övrigt ANDTS-förebyggande arbetet. Det visar resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Länsrapporten, där spel om pengar ingår sedan 2021.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med frågor om psykisk hälsa i kommuner, regioner och organisationer.