Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Dopningsmedel kan ge effekter och bieffekter i flera av kroppens organsystem. När man tar anabola androgena steroider (AAS) aktiveras speciella androgena receptorer som finns i musklerna, könsorganen, skelettet, levern, njurarna, fettvävnaden, hjärnan och andra organ.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Det finns barn och unga som känner oro, rädsla eller förtvivlan inför klimatförändringen. Känslorna förknippas med hopplöshet och förnekelse, men också med handling och engagemang, visar en litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i ett faktablad.

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet sexuellt våld.

I en ny rapport om menstruell hälsa bland unga vuxna diskuteras positiva och negativa upplevelser av mens i vardagslivet. Rapporten ger värdefulla insikter om ungas attityder och kunskap om hur den menstruella hälsan kan främjas.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna fördelningen.

Här hittar du filmer där experter svarar på frågor om barns och ungas skärmanvändning.

Delmålet om ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet syftar till att stärka och utveckla förutsättningar för en god psykiska hälsa hos barn och unga som kan vara hela livet. En god psykisk hälsa byggs i stor utsträckning upp under barndomen och ungdomen. Det är i denna period i livet som olika förmågor…

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Den 30 september startar Folkhälsomyndigheten den rikstäckande kampanjen ”Tanke”, med syfte att främja psykisk hälsa bland studenter på högskolor och universitet. Kampanjen genomförs i samarbete med landets studenthälsor.

Drygt två veckor efter att Fritidskortet lanserades har 200 av Sveriges 288 kommuner med kulturskoleverksamhet ansökt om att ansluta sig till Fritidskortets register. Det betyder ett ökat utbud för barn och unga som vill använda sitt Fritidskort till bland annat musik, teater och dans.

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Barn har rätt att vara delaktiga i arbetet för en mer jämlik hälsa och goda uppväxtvillkor. Socialstyrelsens råd för barn och unga bjuder in till evenemanget ihop med Länsstyrelserna, Folkhälsomyndigheten och SKR, Sveriges kommuner och regioner. Tillsammans uppmärksammar vi barnkonventionens dag med fokus på hälsa och allas lika värde.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Faktablad som sammanfattar de viktigaste resultaten från de fyra studier som genomfördes om narkotikabruk bland ensamkommande. Kartläggningen tyder på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar.

Den här uppföljningen utgör en del av Folkhälsomyndighetens återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (ANDTS) 2021–2025. Redovisningen baseras på ANDTS-strategins mål och ger en samlad bild av utvecklingen. I rapporten redovisar vi hur tillgång…

Vi har tagit fram kunskap om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna i Sverige. Resultaten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Användningen av narkotika i Sverige ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Samtidigt fortsätter de narkotikarelaterade dödsfallen att minska. Sedan år 2015 är den totala minskningen 30 procent.

Ungas hälsa, relationer och sexliv är en nationell enkätundersökning som under 2023 gick ut till ett slumpmässigt urval av 40 000 personer i åldrarna 16–29 år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde datainsamlingen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Analyserad och kommenterad statistik samt statistik i tabeller och diagram om om arbete, långtidsarbetslöshet, unga som varken arbetar eller studerar med mera.

I Sverige har rökningen minskat stadigt under lång tid, men fortfarande är det 5,4 procent i befolkningen som röker dagligen och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att användningen av e-cigaretter och nikotinsnus ökar och är vanligast bland unga 16–29 år.