Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera tio olika substanser som narkotika. Förslaget omfattar bland annat muskimol som kan orsaka förgiftning, och idag säljs som exempelvis godis och e-cigaretter.

Barn behöver tillgång till en hälsofrämjande utemiljö där de kan röra sig och andas frisk luft. Detta behöver säkerställas när utemiljöer planeras, utformas och förvaltas.

I Sverige finns det fem erkända nationella minoriteter varav samerna också är ett urfolk. Övriga nationella minoriteter är judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor.

Hälsorapport är Folkhälsomyndighetens webbpanel, som sedan 2015 ger aktuell kunskap om befolkningens hälsa och syn på hälsofrågor. Panelen består av inbjudna deltagare från hela Sverige, som tillsammans bidrar till att myndigheten kan följa och analysera hälsoläget i befolkningen.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och partssammansatta organ på arbetsmarknaden inom området psykisk hälsa och suicidprevention i arbetslivet.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos vuxna. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för vuxna.

Sedan den 1 juli 2019 är det förbjudet att röka både inomhus och utomhus på serveringsställen.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och tar bland annat upp vilka riktvärden för luftomsättning som finns och vad som bör undersökas vid bristfällig ventilation.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Att uppleva ensamhet är vanligt. Ensamhet utgör dock inte enbart ett problem för den enskilda individen, det är även ett folkhälso- och samhällsproblem. Förekomsten av ensamhet skiljer sig åt mellan olika undersökningar. Det beror bland annat på vilken typ av ensamhet som analyseras och hur man frågar om ensamhet.

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, IF, lever ett stillasittande liv som kan leda till ohälsa och minskad livskvalitet. Ett nytt kunskapsstöd visar hur omgivningen kan göra för att främja ett aktivt liv, och hur de hinder som finns kan övervinnas.

Snart avslutas kampanjen där kvinnor födda 1994–1999 har kunnat vaccinera sig gratis mot HPV. Men barnvaccinationsprogrammet fortsätter som vanligt, och alla till och med 26 år rekommenderas vaccination för att förebygga utvecklingen av cancer hos både kvinnor och män.

Fysisk aktivitet främjar hälsan och välbefinnandet. Men för att få fler att röra sig och minska stillasittandet i befolkningen krävs en gemensam kraftsamling. Därför har nu tolv myndigheter och SKR ingått avsiktsförklaringar för ett rörelsefrämjande samhälle.

Denna veckorapport publicerades den 18 september 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 37 (8–14 september 2025).

Denna veckorapport publicerades den 2 oktober 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 39 (22–28 september 2025).

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Uppsala universitet genomförde på uppdrag av Folkhälsomyndigheten en studie under 2023 för att undersöka ungdomars hantering av samhällskriser genom att följa diskussioner på sociala medier.

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Folkhälsomyndigheten har låtit ta fram mätmetoder som kan användas tillsammans med våra allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) och om höga ljudnivåer (FoHMFS 2014:15).

Denna veckorapport publicerades den 7 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

En internationell studie ska undersöka effekten av en tredje dos vaccin mot mpox. I det EU-finansierade projektet deltar forskare från universitet och kliniker i Sverige, Belgien, Frankrike och Irland. Folkhälsomyndigheten leder arbetet.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Hepatit B ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.