Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Faktabladet beskriver vad ensamhet är och vilka riskfaktorer och konsekvenser som finns.

Broschyren presenterar kunskap om hur spelproblem orsakar negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser för närstående till personer med spelproblem. Syftet är att skapa medvetenhet om de närståendes situation och behov av stöd.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att tonåringar ägnar allt mer tid åt datorn och datorspel och att psykosomatiska besvär är vanligare bland dem som tillbringar mycket tid framför datorn eller tv:n.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Faktabladet beskriver hur placering och utformning av förskole- och skolgårdar kan skydda barn från luftföroreningar både inomhus och utomhus.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både…

Rapporten syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid minst två tillfällen för att studera förändringar i hälsa och levnadsvanor. Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd…

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

2024 Myndighetsgemensam promemoria 2024: Lägesrapport 2024 – myndighetsgemensam promemoria (socialstyrelsen.se) Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2024: Psykisk hälsa och suicidprevention – Kommuners och regioners arbete med stöd av statliga stimulansmedel 2023 Socialstyrelsens lägesrapport 2024: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och…

Myndighetsgemensam promemoria 2025: Lägesrapport 2025 – myndighetsgemensam promemoria Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2025: Psykisk hälsa och suicidprevention – Kommuners och regioners arbete med stöd av statliga stimulansmedel 2024 Socialstyrelsens lägesrapport 2025: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om insatser inom…

Myndighetsgemensam promemoria 2023: Lägesrapport 2023 – myndighetsgemensam promemoria Folkhälsomyndighetens lägesrapport 2023: Psykisk hälsa och suicidprevention – Kommuners och regioners arbete med stöd av statliga stimulansmedel 2022 Socialstyrelsens lägesrapport 2023: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om insatser inom…

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.