Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Dessa rekommendationer vänder sig framför allt till hälso- och sjukvårdspersonal och regioner, och kan utgöra ett underlag för regionala beslut.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

I rapporten presenteras de hälsoekonomiska utvärderingar som genomförts om att utreda behov, kostnader och att genomföra hälsoekonomiska analyser för vaccination mot HPV. Dels som catch-up-vaccination till pojkar och män och dels som en riktad insats till män som har sex med män (MSM),

4 oktober 2021 Folkhälsomyndigheten rekommenderar att Pfizer-Biontechs vaccin Comirnaty ges till barn i åldern 12–15 år. Comirnaty har använts mer till barn i dessa åldrar, runt om i världen, och det finns därför mer data om Comirnatys säkerhet än om Modernas vaccin. 6 oktober 2021 Ett stickprov

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.