Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Fördelade statsbidrag: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till organisationer inom det civila samhället vars huvudsakliga verksamhet främjar hälsa genom fysisk aktivitet och rörelse och som inte omfattas av de etablerade idrotts- eller friluftslivsstöden.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Den här rapporten har tagits fram i samarbete med Arbetsmiljöverket för att ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet.

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella epidemiologiska situationen i Sverige när det gäller…

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Sidan ger en överblick över varför arbetslivet som sektor är viktig för att skapa rörelsevariation, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad arbetsgivare och arbetsplatser kan göra för att främja hälsostärkande fysisk aktivitet och minska alltför stillasittande, stillastående eller fysiskt belastande arbete.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Litteraturöversikten sammanställer kunskap om hivstigma stigma och de konsekvenser det för hivprevention och hälsa bland personer som lever med hiv i Sverige.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.

Utbildningsmaterial med användarhandledning för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Hälso- och sjukvård och socialtjänst möter människor genom hela livet och spelar en viktig roll i att främja rörelse. Den här sidan ger en överblick över hur sektorn kan bidra till ett rörelsefrämjande samhälle och vilka aktörer som påverkar arbetet.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.