Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en uppdaterad nationell strategi mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

I den tredje fasen beskriver ni insatsens innehåll och struktur. Resultatet blir grunden till en detaljerad och realistisk planering. I denna fas fastställer chefen eller styrgruppen förutsättningarna för ett lyckat utvecklingsarbete.

Avdelningen ansvarar för myndighetens övergripande arbete med uppföljning, analys och prognoser av folkhälsan som ett stöd för den strategiska utvecklingen och att effektivisera folkhälsoarbetet.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder för att uppnå regeringens mål med strategin för romsk inkludering.

För att motverka antimikrobiell resistens krävs samordnade insatser inom och över sektorgränserna. Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ansvarar gemensamt för nationell samverkan av arbetet mot antimikrobiell resistens.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från flera sektorer i samhället. Statliga myndigheter behöver tillsammans främja och driva på utvecklingen av folkhälsoarbetet inom respektive områden för att nå det folkhälsopolitiska målet.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper

Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till Sveriges folkhälsopolitik och arbetet för god och jämlik hälsa.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Världshälsoorganisationen (WHO) har satt som mål en framtida poliofri värld. Som ett led i polioutrotningen behöver antalet laboratorier som hanterar provmaterial som kan innehålla poliovirus begränsas. Begreppet containment innebär inneslutning av poliovirus i särskilda laboratorier med högt ställda krav på hantering av biorisker.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella

Den dagliga rökningen av cigaretter har minskat i Sverige sedan 1980-talet. Minskningen sammanfaller med det breda tobaksförebyggande arbete som bedrivits under samma tid.