Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har en Tjänsteman i Beredskap (TiB) med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga olyckor och kriser.

För att vi ska ha en bra beredskap inom smittskyddsområdet samarbetar Folkhälsomyndigheten med flera svenska myndigheter och aktörer, samt deltar i olika internationella nätverk.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets beredskap för värmeböljor.

Folkhälsomyndigheten planerar en ny avdelning för smittskydd och beredskap. Syftet är att samla myndighetens arbete och kompetens inom dessa frågor.

Vägledningen tydliggör vilken förmåga och beredskap som bör finnas enligt Internationella hälsoreglementet (IHR). Materialet kan användas som en del i planerings- och beredskapsarbetet.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för analys. Denna folder presenterar P4-laboratoriets verksamhet.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella myndigheternas…

Folkhälsomyndigheten har en beredskapsfunktion för att dygnet runt initiera och samordna de laboratorieanalyser som ingår i beredskapsdiagnostiken vid myndigheten. Funktionen kallas Klinisk mikrobiolog i beredskap.

Folkhälsomyndigheten rekryterar nu en ny chef till den blivande Avdelningen för smittskydd och beredskap. Den tillträdande chefen kommer även att ha uppdraget som statsepidemiolog.

Vi representerar Sverige i EU:s arbete för bättre folkhälsa. I samarbeten med andra länder och EU:s institutioner delar vi vår expertis inom områden som bland annat smittskydd, beredskap och hälsostatistik.

Ett samarbetsprojekt mellan de nordiska folkhälsomyndigheterna har samlat viktiga lärdomar från covid-19-pandemin. Resultatet kan användas som underlag för att stärka samverkan och beredskap i regionen.

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

En forskningsstrategi, ett mer strukturerat samarbete med lärosäten och en ny organisation. Det är några av åtgärderna som Folkhälsomyndigheten vidtar för att ytterligare förstärka arbetet med smittskydd.

Från Rwanda rapporteras flera fall av blödarfebersjukdomen marburg. Folkhälsomyndigheten har bett regeringen att klassa sjukdomen som samhällsfarlig, för att stärka beredskapen och kunna vidta utökade smittskyddsåtgärder om det skulle behövas.

EU-referenslaboratorier (EURL) inom folkhälsa utses av Europeiska kommissionen i syfte att stödja nationella referenslaboratorier med utveckling av diagnostik, testmetoder och övervakning vid allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Målsättningen är att främja harmonisering och god praxis mellan EU:

Den 13–15 maj anordnas den Nordiska folkhälsokonferensen i Göteborg då cirka 600 deltagare från hela Norden samlas för att stärka samarbetet inom folkhälsa.

Regeringens nya strategi mot antimikrobiell resistens har lanserats och fokuserar på tvärsektoriellt samarbete och tydliga mål för att möta nya utmaningar. Nu har Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att samordna insatser.

En person som sökt vård i Region Stockholm har konstaterats ha mpox orsakad av virusvarianten klad 1. Fallet är det första orsakat av klad 1 som har diagnostiserats utanför den afrikanska kontinenten.

Avdelningen ansvarar för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser (diagnostik, sjukdoms- och miljöövervakning) och ger kunskapsstöd avseende mikrobiologiska frågeställningar. På så sätt bidrar avdelningen till ett effektivt smittskydd i landet, vilket ökar förutsättningarna för positiva

Folkhälsomyndigheten arbetar med att upptäcka, rapportera och hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa genom internationella åtaganden. Här hittar du information om Internationella Hälsohotsreglementet (IHR) och EU:s hälsohotsförordning.

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Nya och förändrade smittämnen uppstår hela tiden i kontaktytorna mellan djur, människor och ekosystem.