Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa.

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett i samarbete med Umeå universitet.

Personer med psykisk ohälsa uppmärksammas allt mer i svenska nyhetsmedier, och skildras på ett allt mer positivt sätt. Medierna lyfter bland annat fram att psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt, och att många med psykisk ohälsa har en fungerande vardag. Det kan ha bidragit till att allmänhetens syn på psykisk ohälsa blivit mer positiv.

Handläggning pågår: Folkhälsomyndigheten har tio miljoner kronor att fördela i statsbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om självrapporterad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande som till livstillfredsställelse, stress, självrapporterad hälsobesvär och suicid.

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att unga vuxna oftare än andra tycker att det är svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa.

Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa hälsan bland de nationella minoriteterna och då inkluderas urfolket samer. Myndigheten ska bidra till jämlika förutsättningar för en god hälsa.

På den här sidan beskriver vi begreppet psykisk hälsa och hur psykiskt välbefinnande och olika dimensioner av psykisk ohälsa kan förstås.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om sexuell hälsa, samlag och preventivmedel bland ungdomar.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om om allmän hälsa och självuppskattad hälsa.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Information om riskbedömning och hantering av biorisker, riskklasser för biologiska agens samt skyddsåtgärder för att inte orsaka ohälsa eller olycksfall.

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Detta informationsblad beskriver förebyggande perspektiv av rökfria miljöer. Det riktar sig till dig som kommunicerar om rökfria miljöer i din yrkesroll t.ex. på länsstyrelse och kommun eller i verksamheter som är ansvariga för att upprätthålla en rökfri miljö.

Faktabladet sammanfattar och diskuterar olika för- och nackdelar med att använda befintliga frågeformulär för att mäta stigmatisering. Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.