Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten sammanfattas resultaten från utvärderingen av Länsstyrelsens kunskapsstöd om barn och ungas skärmtid och spelande. Syftet med utvärderingen var att undersöka vilken spridning materialet fått och hur användbara föräldrar och lärare upplevde att filmerna i kunskapsstödet var.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 2–5 år och deras skärmanvändning.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 6–12 och deras skärmanvändning.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Här hittar du som jobbar med barn och unga material du kan använda för kompetensutveckling, information till föräldrar och inspiration för dialog.

Rekommendationerna om skärmanvändning i olika åldrar är översatta till arabiska, somaliska, tigrinja och engelska. De finns också på lättläst svenska.

Diskussioner om skärmanvändning kan leda till konflikter och bråk i familjen. För att minska risken behöver man fundera på vad som orsakar konflikter, och vilka strategier man ska använda när man blivit osams. Det är också viktigt komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och innehåll i digitala medier utan att bråka.

I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Här finns förklaringar och tips i vardagen om barn och unga med funktionsnedsättning eller särskilda behov och skärmar.

Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 visar att användningstiden för digitala enheter har minskat i åldersgruppen 9–12 år. Något som Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer har bidragit till.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Det finns många organisationer dit du kan vända dig för hjälp och stöd om du blir utsatt för elakheter och mobbning på nätet, eller ännu allvarligare saker.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Här finns frågor du kan ställa när du pratar med barn och unga om skärmanvändning. De är grupperade efter olika områden.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.