Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tobaks- och nikotinanvändning i vår omgivning och hur det påverkar hälsan. Det kan vara om debutålder och tillgänglighet.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tobaksrök (passiv rökning) i vår omgivning och hur det påverkar hälsan. Det kan vara tobaksrök i hemmet, under graviditet, under barndom.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en litteraturöversikt som kartlägger forskningen om risk- och skyddsfaktorer för tobaksdebut bland barn och unga i nordiska länder. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom skolor, kommuner och länsstyrelser. Relaterad…

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Sammanfattning av lägesrapport Ett rökfritt Sverige 2025. Här beskrivs tobaksrökningens utveckling i förhållande till jämlikhet, jämställdhet och skydd av barn och unga samt uppföljningen av att uppnå ett rökfritt Sverige.

Faktabladet sammanfattar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys om sambandet mellan suicid och skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Vägledningen vänder sig till kommunala handläggare för att skapa förutsättningar för kommunerna att utforma besluten om att sälja tobak på ett enhetligt sätt. Folkhälsomyndigheten kan endast vägleda kommunerna om vad myndigheten önskar att ett beslut ska innehålla.

Rapporten ger en bild av användningen bland elever i årskurs nio i förhållande till olika bakgrunds-, individ- och omgivningsfaktorer.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Här kan du hitta mer information om de olika register och undersökningar från vilka data till indikatorerna baseras på.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

En kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden.

Du kan även prenumerera på våra nyheter via RSS-flöden.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens mål.

I Sverige har rökningen minskat stadigt under lång tid, men fortfarande är det 5,4 procent i befolkningen som röker dagligen och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att användningen av e-cigaretter och nikotinsnus ökar och är vanligast bland unga 16–29 år.

I broschyren presenteras resultat från Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar. Här kan du läsa om förekomsten av rökning på svenska skolgårdar, hur rökfria skolgårdar skyddar barn och unga, olika aktörers roller och ansvar, framgångsfaktorer för skolans arbete och tips till kommunen för en effektiv tillsyn.

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och stödja…

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.