Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mätningar av antibiotikaanvändning och vårdrelaterade infektioner genomförs både på nationell och europeisknivå med olika intervaller. De genomförs på särskilda boenden (HALT) samt på akutsjukhus (ECDC punktprevalens sjukhus).

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vård och omsorg är även högriskmiljöer för spridning av antibiotikaresistenta bakterier på grund av det höga antibiotikatrycket.

I nuläget saknas data för nationell uppföljning av vårdhygieniska rutiner och vårdrelaterade infektioner (VRI). Tillsammans med Socialstyrelsen har vi inom ett gemensamt regeringsuppdrag tagit fram förslag för insamling av nationell aggregerad data inom vårdhygienområdet.

Statistik i tabeller och diagram om vårdrelaterade infektioner.

De senaste årens nedåtgående trend för vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden, SÄBO, är bruten. För riskfaktorer som trycksår, andra sår och urinkateter syns en signifikant ökning jämfört med åren 2015-2023, visar den senaste HALT-mätningen.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Syftet med Svenska HALT-mätningen och denna rapport är att ge en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

Faktabladet sammanfattar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023 där 54 svenska sjukhus deltog från samtliga 21 regioner.

I denna rapport redovisas resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

En av tio patienter på svenska sjukhus har minst en vårdrelaterad infektion och mer än var tredje patient har en pågående antibiotikabehandling. Arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras och följsamheten till rekommendationer för antibiotikabehandling behöver öka ytterligare.

Sverige har den fjärde högsta förekomsten av vårdrelaterade infektioner i Europa, enligt en ny rapport från ECDC. Förekomsten av antibiotikaresistens i de vårdrelaterade infektionerna är låg jämfört med övriga länder, men arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras.

Syftet med rapporten är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Denna rapport är en sammanställning av 2018 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Denna publikation presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad. Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna hos vårdtagarna och båda innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning. Sammanställningen presenterar även tips, länkar och verktyg för ett systematiskt förbättringsarbete.

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om vilka frågor som ingår och en beskrivning av vad som efterfrågas i mätningen. Syftet med HALT är att…

Gruppen består av representanter från externa aktörer som tillsammans med Folkhälsomyndigheten verkar för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

En av tio patienter på svenska sjukhus har minst en vårdrelaterad infektion och mer än var tredje patient har en pågående antibiotikabehandling.

ECDC:s punktprevalensmätning över vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning genomförs vart femte år i EU/EEA länder. På denna sida ger vi exempel på hur tidigare punktprevalensmätningar i Sverige har bidragit till förbättrad antibiotikaförskrivning på sjukhus.

Förekomsten av resistenta bakterier ökar både nationellt och internationellt. Sverige har fortfarande en god situation när det gäller antibiotikaresistens. Men arbetet behöver utvecklas enligt en ny rapport från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och EU-kommissionen.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna på särskilt boende och båda dessa innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning hos vårdtagarna. Det visar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. Sammanställningen presenterar även tips, länkar