Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vattkoppor och bältros (herpes zoster) orsakas av samma virus, varicella zoster-virus (VZV). Vattkoppor drabbar vanligen barn och virus ligger sedan vilande i kroppens nervceller och kan senare i livet reaktiveras och orsaka bältros.

Folkhälsomyndigheten har lämnat in förslag till regeringen om att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Detta är en vägledning om vaccination mot bältros för vuxna med ökad risk för infektionssjukdomen.

På den här sidan har vi samlat information om vilka vaccinationer som är aktuella för vuxna. Några vaccinationer rekommenderas till alla medan andra rekommenderas för de som har en ökad risk för att drabbas av en viss sjukdom.

Vattkoppor (varicella) finns över hela världen och är en vanlig, mycket smittsam sjukdom som är ofarlig för de allra flesta som drabbas.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Följande frågor och svar om vaccinationer är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Här finns information om vacciner som används i Sverige. Här finns bland annat information om sjukdomarna som vaccinerna skyddar mot, vilka som rekommenderas vaccination eller när vaccination kan övervägas, med mera. För varje vaccin finns också länkar till mer information.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Influensa är en virussjukdom som karaktäriseras av feber, hosta och ont i kroppen. Smittsamheten är mycket stor och vissa personer som blir smittade riskerar att bli allvarligt sjuka. Sidan uppdateras löpande.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

This report presents the health economic analyses informing the recommendation of herpes zoster vaccination for adults with increased risk for disease.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.