Fördjupning 2. Skapa förutsättningar för samtal om psykisk hälsa

I den här delen av vägledningen finns fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner om hur ni i er verksamhet kan skapa bättre förutsättningar för samtal med äldre personer om psykisk hälsa.

Samtal om psykisk hälsa skapar ökad förståelse

Samtal om psykisk hälsa kan göra det lättare att hantera svåra situationer, bygga nära relationer, lösa konflikter och få stöd och hjälp vid behov. Ofta är det en lättnad i sig att någon lyssnar, även om det inte alltid förändrar situationen. Genom att lyfta tankar, känslor och mående i vardagliga samtal bidrar vi till att avdramatisera ämnet och motverka det stigma som kan uppstå kring psykisk ohälsa. Att inleda och skapa utrymme för dessa samtal är därför en viktig uppgift för alla.

För många äldre personer kan frågor om psykisk hälsa kännas laddade. Historiskt har ämnet ofta varit tabubelagt och stigmatiserat, och det finns fortfarande föreställningar om psykisk hälsa som något svårt och negativt. Därför är det extra viktigt att ta upp psykisk hälsa på ett naturligt sätt: i det vardagliga samtalet, under aktiviteter, i hälsosamtal eller andra sammanhang.

Stigmatisering innebär att en grupp, till exempel äldre eller personer med psykisk ohälsa, pekas ut och förknippas med negativa stereotyper. Stigmatisering är uppbyggt av tre relaterade komponenter: kunskaper, attityder och beteenden. Stigmatisering sägs ofta bero på bristande kunskaper om exempelvis psykisk ohälsa hos omgivningen som då kan utgöra en grogrund för negativa attityder. Dessa kan i sin tur kan påverka hur människor förhåller sig till personer med psykisk ohälsa och det kan också försvåra samtal om psykisk hälsa överlag.

Man behöver inte vara expert för att prata om psykiskt mående eller lyssna på andras funderingar. Det räcker långt att vara lyhörd och ha grundkunskap och en öppen inställning. Ofta är det viktigare att lyssna och stötta än att försöka lösa problem. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa. Om någon behöver professionella samtal eller annan vård och behandling bör det finnas tydliga rutiner för hur man kan ta detta vidare i verksamheten.

Tänk på det här

• Verksamheter kan skapa förutsättningar för samtal om psykisk hälsa på olika nivåer. Det kan vara alltifrån medmänskliga samtal mellan de äldre själva till professionella samtal i en stödverksamhet eller vårdsituation.
• Ta gärna upp psykisk hälsa i olika sammanhang och det naturliga med att må bättre eller sämre i perioder. Det kan underlätta för andra att våga prata om psykisk hälsa. Målet är att kunna prata öppet och sakligt om hälsa ur olika perspektiv – psykisk, fysisk, social, existentiell och sexuell hälsa.
• Att få prata med någon som man litar på kan göra det lättare att bära tunga tankar och känslor. Det kan också vara ett första steg till att söka mer professionell hjälp vid behov.
• Många har svårt att prata om sitt psykiska mående på grund av stigma, okunskap och ovana.
• Det finns inga rätt och fel när det gäller att prata om hur man mår. I stället för att fokusera på hur man kan prata om detta är det viktigare att man pratar om det. Träning ger färdighet.
• Man kan också träna på att bli en bättre samtalspartner. Genom att öva på att lyssna aktivt och bekräftande blir man bättre på att stötta andra.

Kunskapsunderlag och reflektionsfrågor

Kunskapsunderlaget består av två artiklar på temat samtal och stigma. Börja med att läsa texterna innan ni tar er an reflektionsfrågorna. Syftet med frågorna är att

• fungera som stöd för gruppdiskussioner om samtal om psykisk hälsa
• hjälpa er att identifiera vad ni som verksamhet redan gör och vad ni kan förbättra.

Välj de frågor ni tycker är mest angelägna att diskutera i er verksamhet.

Artiklar

• Att sätta ord på vad man känner (dinpsykiskahalsa.se)
• Negativa attityder och stigmatisering (dinpsykiskahalsa.se)

Reflektionsfrågor om att sätta ord på psykisk hälsa och möjliggöra samtal

Före gruppdiskussionen kan ni ta några minuter för att på egen hand reflektera över de inledande frågorna. Välj sedan de övriga frågor som ni tycker är mest angelägna att diskutera i er arbetsgrupp.

Inledande frågor

• Är det lätt eller svårt för dig att sätta ord på din psykiska hälsa?
• Vad behövs för att du ska känna dig trygg med att prata om din psykiska hälsa?
• Hur påverkas du av föreställningar och stigman om psykisk hälsa?

Samtal och stigma

• Varför tror ni det kan vara jobbigare att prata om hur man mår psykiskt än hur man mår fysiskt?
• Hur kan man göra det mindre känsligt att prata om psykisk hälsa?
• Vad kan ni inom verksamheten göra för att fler äldre ska sätta ord på sitt mående, och i förlängningen delta i samtal om psykisk hälsa?

Möjligheter till samtal

• Inom vilka delar av verksamheten har äldre personer möjlighet att samtala om sin hälsa och sitt välbefinnande? Vilka professionella samtal erbjuds och hur skapas möjligheter till andra typer av medmänskliga samtal i verksamheten?
• Hur ser de äldres behov och önskemål ut när det gäller samtal om hälsa och välbefinnande? I vilka sammanhang och på vilket sätt vill de prata om dessa frågor?
• Vad kan ni konkret göra för att de äldre ska få möjlighet att prata om sitt mående?

Att hänvisa vidare

• Hur kan ni bli bättre på att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och hänvisa vidare till professionell hjälp?
• Finns det rutiner för att hänvisa äldre vidare, och var? På vilket sätt kan ni stötta äldre personer att hitta rätt i nästa instans?

Genom att reflektera över dessa frågor och ta konkreta steg framåt kan ni som verksamhet bidra till fler och mer obesvärade samtal om psykisk hälsa.

Fortsatt arbete

Avsluta gärna mötet med att komma överens om tre saker som ni kan göra inom verksamheten för att möjliggöra fler vardagliga och professionella samtal om psykisk hälsa och välmående.