Det finns många sätt att främja hälsa och förebygga ohälsa. Samtidigt är samhällets resurser begränsade. Detta innebär att prioriteringar måste göras mellan insatser för folkhälsa och insatser för annan välfärd, men också mellan konkurrerande insatser inom folkhälsoområdet.

Ekonomiska synsätt och metoder hjälper oss bland annat att avgöra vilka insatser som bör prioriteras om tillgängliga resurser ska åstadkomma mesta möjliga hälsa hos befolkningen.

Folkhälsorelevant hälsoekonomi

Hälsoekonomin rymmer en mängd olika studieområden och analysmetoder. Exempel på särskilt relevanta sådana inom folkhälsoområdet är:

  • Ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser
  • Samhällsekonomiska kostnadsberäkningar av ohälsa (så kallade cost-of-illness studier)
  • Mätning av folkhälsan med hälsoindex som QALY och DALY
  • Konsekvensanalyser baserat på utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer
  • Studier av växelvisa samband mellan folkhälsa och samhällsekonomi

Ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser

Ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser syftar till att vägleda beslut om prioriteringar med utgångspunkt i att samhällets resurser är begränsade.

Den vanligaste metoden är kostnadseffektivitetsanalys. Vid dessa jämförs hälsoeffekter och kostnader av två eller fler alternativa behandlingar eller förebyggande insatser. Resultaten presenteras vanligtvis som en kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, QALY, ett mått som kombinerar effekter på hälsorelaterad livskvalitet och livslängd. Läs mer om hälsoekonomisk teori och om hur kostnadseffektiviteten beräknas och bedöms.

En annan metod är kostnadsintäktsanalys (så kallad cost-benefit analys), som används för utvärdering av insatser inom alla samhällssektorer. I denna uttrycks både kostnader för och vinster av en folkhälsoinsats i kronor med utgångspunkt i betalningsvilja som indikator på välfärd.

På Folkhälsomyndigheten används hälsoekonomi inom många olika ämnesområden. Till exempel vid beräkningar av samhällskostnader för ohälsosamma levnadsvanor eller antibiotikaresistens. Vi utför även kostnadseffektivitetsanalyser av folkhälsoinsatser, såsom vid beslut om vilka vacciner som ska ingå i de allmänna vaccinationsprogrammen eller implementering av förebyggande insatser mot antibiotikaresistens. Då analyseras om kostnaden för insatsen är rimlig i relation till de positiva hälsoeffekterna som den ger upphov till. Syftet med hälsoekonomin på myndigheten är att få bättre underlag för att kunna prioritera mellan olika insatser inom folkhälsoområdet.