Till dig som har barn i åldern 6–12 år

Hur tid kan fördelas mellan olika aktiviteter barn 6–12 år

Bild. Dygnshjul som visar fördelningen mellan sömn, skola, skärmanvändning och aktiviter.

Bilden visar hur barn som är 6–12 år kan fördela tiden mellan olika aktiviteter. Den kan vara till stöd för att få balans i vardagen så att skärmanvändning inte tar för mycket tid från annat. En bra tumregel är max en till två timmar skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis film, spel, åldersanpassade appar och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till barn med funktionsnedsättning.

Styr vilket innehåll ditt barn tar del av

Att styra innehållet handlar till exempel om att välja vissa appar och välja bort andra utifrån deras innehåll. Sociala medier har 13-årsgräns, och att följa den är ett bra sätt att undvika olämpligt innehåll.

Det finns sätt att filtrera bort porr och annat olämpligt innehåll, och olika inställningar som du som förälder kan göra. Läs mer hos Mediemyndigheten.

Föräldrainställningar för skärmtid och säkerhet (mediemyndigheten.se)

Tips i vardagen för att styra innehållet

• Håll koll på vilka program och appar som ditt barn använder, och välj sådana som är anpassade för barnets ålder.
• Undvik program och appar som innehåller reklam och annan marknadsföring.
• Undvik plattformar och appar som styrs av algoritmer, det vill säga sådana som är gratis och anpassar innehållet till användaren. Dit räknas till exempel Youtube och Tiktok, men SVT Play, eller vanliga sms.
• Var uppmärksam på till exempel våld, porr, begränsande könsroller och osunda kroppsideal, och prata med ditt barn om sådant innehåll.
• Prata med barnet om att det finns obehagliga och skrämmande saker på nätet, och om att kontakta en vuxen om hen utsätts för något sådant.

Följ åldersgränserna

Spel och sociala medier med åldersgräns är inte anpassade för barn under en viss ålder, och det kan finnas innehåll som de är för unga för att hantera. Till exempel visar forskning att barn från 10 års ålder som använder sociala medier mycket är mer missnöjda med sina kroppar och oftare har symtom på ätstörning än andra.

Ju yngre man är, desto svårare är det att värja sig för olämpligt eller skadligt innehåll. Därför bör barn under 13 år följa åldersgränserna och inte använda den typen av appar och spel på egen hand.

Tips i vardagen

• Kontrollera åldersgränser på spel och sociala medier. Prata med ditt barn om varför det är viktigt med åldersgränser och hur olika typer av innehåll kan påverka hur man mår.
• Diskutera gärna åldersgränser med andra föräldrar och försök att komma överens om att följa de gränser som finns.

Prata om vad barnet gör på digitala medier

Risken för att utveckla problematisk eller beroendeliknande skärmanvändning är mindre om föräldrarna är intresserade och engagerade i vad barnen gör på nätet. Man vet också att barn som trivs i skolan och har goda relationer med sina föräldrar löper mindre risk för att bli beroende av dataspel. Dessutom vill barn och unga att föräldrarna ska förstå deras liv på nätet bättre och engagera sig i deras intressen. Det öppnar för samtal om hur man är mot varandra på nätet, skärmtid, olämpligt innehåll och eventuell utsatthet.

Prata med barnen om hur de mår

Det är viktigt att barn har någon att tala med om de blir oroliga eller får problem. Forskning visar att barn som är mobbade eller nedstämda har högre risk för att utveckla problematisk eller beroendeliknande användning av digitala medier. Barn som mår psykiskt dåligt har också mer skärmtid än andra, vilket kan leda till en negativ spiral.

Få koll på vad spelandet innebär

Spel är väldigt vanligt bland barn och unga. Allra vanligast är det i åldersgruppen 9–12 år, där fyra av fem barn spelar någon form av dataspel. Intervjuer visar att barn vill att föräldrarna ska förstå spelen de spelar och spela tillsammans med dem. De vill att föräldrarna ska se spel som ett fritidsintresse på samma sätt som handboll eller dans.

Lär dig mer om appar, spel och webbsidor

Läs på och ställ frågor om de appar, spel och webbsidor som barnet ofta använder. Diskutera med ditt barn innan du dömer ut innehåll eller sätter in några begränsningar – förutsatt att innehållet inte är uppenbart kränkande eller olämpligt.

Du kan lära dig mer om olika sociala medieplattformar, spel och appar på Mediemyndighetens webbplats. De har även en sida om föräldrainställningar

• Digitala medier på föräldriska (mediemyndigheten.se)
• Föräldrainställningar för skärmtid och säkerhet (mediemyndigheten.se)

På sajten Kollaspelet.se finns guider till ett 30-tal populära dataspel, där man får veta hur spelen fungerar och vilka risker och faror som föräldrar kan hålla utkik efter. Där finns också en omfattande lista med uttryck från spelens värld.

Kollaspelet.se

Det finns många begrepp i den digitala världen som kan vara svåra att förstå, som algoritmer, grooming eller spoofing. Internetstiftelsen har en ordlista med lättbegripliga förklaringar.

Ordlistan som hjälper dig att förstå gaming (internetkunskap.se)

Tips i vardagen för att prata med barn om vad de gör på nätet

• Var engagerad och nyfiken på vad ditt barn gör och upplever på nätet. Be gärna barnet visa roliga saker som hen sett eller gjort.
• Prata om vad som händer i den digitala vardagen på samma sätt som ni pratar om skolan eller träningen.
• Prata om hur ditt barn mår av att använda digitala medier. Du behöver inte vara expert på plattformar för att vara ett bra stöd.
• Diskutera vad det innebär att vara en schysst användare och hur man kan bidra till en positiv gemenskap på nätet, exempelvis genom att tänka på sin ton och sitt språkbruk.
• Prata med ditt barn om hur hen ska hantera nya kontakter i den digitala världen. Jämför med vad du skulle säga om främmande personer börjar prata med ditt barn på gatan.
• Spela tillsammans med ditt barn och sätt dig in i hur spelen fungerar.

Skapa goda vanor

För att må bra behöver barn 6–12 balans mellan olika aktiviteter. I goda vanor ingår att sova, att röra på sig tillräckligt, att umgås med vänner och familj, och att hantera skolarbetet. Fritidsaktiviteter är också en viktig del. Skärmtid riskerar att tränga undan sådana viktiga saker.

Mycket skärmtid kan göra att barn sover sämre och kortare tid, och att de blir nedstämda. Det kan även leda till att de rör på sig för lite. Forskning visar också att mycket skärmtid har samband med övervikt och ryggvärk. Barn som är fysiskt aktiva, sover bra och har goda kompisrelationer kan vara mindre sårbara för negativa effekter av skärmanvändning. Hjärnan behöver även en chans att vila från stimulans och intryck.

Att använda skärmar tillsammans med andra verkar vara bättre för hälsan, till exempel att spela spel tillsammans med familjen eller kompisar i stället för ensam.

Hur påverkas barns hjärnor och koncentration av skärmanvändning?

Skärmanvändning aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket frisätter dopamin som ger en positiv känsla. Man vänjer sig snabbt vid det och vill ha fler och starkare intryck för att känna ännu mer. Den som är van vid snabba belöningar kan också ha svårare att läsa en bok eller göra läxan.

Det är viktigt att träna sin koncentrationsförmåga under uppväxten, för att kunna göra saker som är viktiga men kanske inte särskilt roliga i stunden, och för att utvecklas och lära sig nytt. Fantasi och abstrakt tänkande behöver också utvecklas. Om barn ständigt matas med korta, roliga klipp, som ger belöning direkt, behöver de inte träna dessa förmågor på samma sätt.

Tips i vardagen för att skapa goda vanor

• Förklara för ditt barn vad man behöver för att må bra och hjälp hen att hitta en balans mellan skolarbete, sömn, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning.
• Sätt tydliga ramar för skärmanvändning. En bra tumregel är max 1 eller 2 timmar per dag.
• Prata med barnet om varför det är viktigt.
• Kom överens i familjen om grundläggande regler som alla förstår. Ett exempel är att lägga undan alla skärmar när ni äter eller när ni gör saker tillsammans i familjen.
• För ögon, nacke och rygg är det bättre med större skärm och längre avstånd. Det gör att tv är bäst, därefter surfplatta, och sämst är mobil.

Tänk på detta när barnet ska ha en mobil

• Fundera på varför barnet behöver en mobil. Det kanske räcker med telefonifunktionen, alltså att kunna skicka meddelanden och att ringa och svara på samtal.
• Fundera på om barnet är moget att ha en mobil. Några tecken på att barnet börjar bli redo kan vara att hen tar ansvar för sina vardagssysslor och inte tappar bort, har sönder eller glömmer viktiga ägodelar. Mognad handlar även om att bete sig schysst mot andra människor, både i vanliga livet och på digitala medier.
• Sätt upp barnets användarprofil i mobilen som ett barnkonto som är kopplat till dig. Då kan du kontrollera vilka appar som laddas ned och att åldersgränser följs, bestämma vilka funktioner som ska vara aktiva och ställa in skärmtidsfunktioner via ditt konto. På exempelvis Youtube kan du skapa ”spellistor” till ditt barn med videor som du valt ut.

Stöd och hjälp

Bris och Ecpat har information och stödlinjer för barn och unga och för vuxna. Ecpat har även en funktion för att anmäla sexuella övergrepp mot barn och unga. Hos Rädda barnen finns #Nätsmart, en vägledning om hur vuxna kan prata med barn och unga om sexuella övergrepp på nätet.

Om ditt barn behöver hjälp och stöd

Läs mer

• Hantera och minska risken för konflikter
• Hantera skärmberoende
• Hur fungerar marknadsföringen i digitala medier?