Rapporten är den slutliga från Folkhälsomyndighetens uppdrag inom regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016, och lämnas nu in till regeringen.

– De sämre förutsättningarna för hälsa, men också den sämre hälsan i sig, som personer med funktionsnedsättning fortfarande rapporterar pekar på behovet av fortsatta åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att minska hälsogapet och öka förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor för alla, säger Chatrine Höckertin, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Skillnaderna i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa kan i stor utsträckning minskas med hjälp av insatser från samhällets sida. Det är alltså inte alltid själva funktionsnedsättningen i sig som orsakar det mindre gynnsamma läget i gruppen, enligt rapporten.

– Det kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor, som lägre andel förvärvsarbetande och ofta en oro för att förlora arbetet bland dem som har ett. Detta är särskilt uttalat bland kvinnor med fysisk funktionsnedsättning, säger Chatrine Höckertin.

En lägre andel kvinnor än män i gruppen förvärvsarbetar, en könsskillnad som inte är lika stor i befolkningen i övrigt. Det är också vanligare att kvinnorna i gruppen har ekonomiska svårigheter och saknar kontantmarginal. Kvinnor med fysisk funktionsnedsättning rapporterar även oftare än männen i gruppen nedsatt psykiskt välbefinnande och värk i axlar, skuldror och rygg.

Rapporten pekar också på den positiva utveckling som har skett sedan 2005. Andelen yrkesarbetande bland personer med fysisk funktionsnedsättning har ökat – om än från en låg nivå – liksom andelen som uppger att deras hälsa är god.

Stillasittande fritid, fetma och daglig rökning är vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Det är samtidigt betydligt vanligare att personer med funktionsnedsättning önskar stöd att ändra dessa levnadsvanor. Här kan kommunernas folkhälsoarbete spela en central roll, inte minst när det gäller förutsättningar för tillgänglighet som kan bidra till ökad fysisk aktivitet.

Det finns tecken på att kommunerna arbetar alltmer inkluderande. Två av tre kommuner som deltog i en enkätundersökning hösten 2015 uppgav att de har politiskt antagna beslut eller motsvarande där personer med funktionsnedsättning uttryckligen omnämns. Två år tidigare var motsvarande andel drygt en av tre.

Några resultat i korthet:

  • Personer med fysisk funktionsnedsättning rapporterar genomgående och i alla åldrar sämre livsvillkor och sämre hälsa än övrig befolkning.
  • Andelen förvärvsarbetande är lägre bland personer med funktionedsättning jämfört med övrig befolkning.
  • Vårdnadshavare till barn som har en funktionsnedsättning rapporterar sämre livsvillkor än de som har barn utan funktionsnedsättning. De som har barn med svår funktionsnedsättning förvärvsarbetar i lägre utsträckning, saknar kontantmarginal och har oftare ekonomisk kris jämfört med vårdnadshavare till barn utan funktionsnedsättning.

Läs mer

Läs hela rapporten här (PDF, 1,7 MB)

Kategori: Nyhet