Hälsans bestämningsfaktorer
Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.
De olika faktorerna som påverkar hälsa är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Ibland kallas dessa faktorer för hälsans bestämningsfaktorer, även om de snarare utgör förutsättningar för hälsa än bestämmer hälsa. Bättre förutsättningar ger ett ökat handlingsutrymme att utvecklas, må bra och göra hälsosamma val. Sämre förutsättningar innebär dock inte automatiskt att en individ får en sämre hälsa. Beroende på ålder har varje individ också ett eget ansvar för sina handlingar, sina livsval och sin hälsa inom ramen för sitt handlingsutrymme.
Ett sätt att beskriva vad som påverkar hälsan och dess fördelning i befolkningen är den så kallade regnbågsmodellen (figur 1).
Längst in i modellen finns faktorer som vi inte kan påverka, som ålder, kön och arv. Ett lager i regnbågsmodellen handlar om sociala nätverk och stöd, vilka är särskilt viktiga under uppväxtåren. De övriga lagren handlar om levnadsvanor, levnads- och arbetsförhållanden och generella förhållanden i samhället. Det finns ett samspel mellan lagren, exempelvis påverkas levnadsvanor av sociala normer, nätverk och levnadsförhållanden, som i sin tur påverkas av socioekonomiska förhållanden. Livsvillkor påverkas även av individuella val och politiskt styrda beslut.
Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer kan beskrivas i Whiteheads och Dahlgrens regnbågsmodell.
Vad som påverka hälsan skiljer sig något mellan vuxna och barn. Därför finns en viderautveckling av regnbågsmodellen, där Pearce och kollegor beskriver faktorer som är särskilt viktiga för barns hälsa och utveckling (figur 2)
Även i Pearces modell finns längst in faktorer som vi inte kan påverka, medan att de omgivande lager utgör påverkbara faktorer. Första lager handlar om barns levnadsvanor och föräldraskap. I den här åldern hänger levnadsvanorna nära ihop med föräldraskapet, till exempel regler för skärmtid och vilken mat som finns hemma. Föräldrars egna levnadsvanor och hälsa påverkar också barns hälsa och utveckling (lager 2). Lagar 3 handlar om hushållets resurser såsom föräldrars arbete, inkomst och utbildning, bostadens kvalitet så som fukt eller trångboddhet, familjens sammansättning och relationer i familjen. Även närområde har betydelse, till exempel tillgång till sociala nätverk och olika typer av samhällsservice, inklusive till fritidsaktiviteter. Trygghet och gångvänligheten spelar också roll, såsom avstånd till grundläggande samhällsfunktioner och trafikexponering.
I de yttersta lagren ligger mer strukturella faktorer. Det handlar bland annat om föräldrars arbetsvillkor, barns tillgång till barnhälsovård, förskola och skola samt boendefaktorer såsom väntetider för bostäder och överkomliga bostadspriser (lager 5). Längst ut finns övergripande samhällsförhållande som påverkar barns hälsa och utveckling.
Varje faktor kan påverka barns hälsa och utveckling, men faktorerna påverkar också varandra. En faktor kan därför påverka hälsan och utvecklingen direkt, men också indirekt genom att påverka andra faktorer.
Figur 2. De sociala bestämningsfaktorerna för barns hälsa och utveckling kan beskrivas i Folkhälsomyndighetens bearbetning av Pearces modell.
Pearce A, Dundas R, Whitehead M, et al. “Pathways to inequalities in child health. Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.
Många samhällssektorer har alltså betydelse för folkhälsan. Kommunala verksamheter, till exempel skola, socialtjänst och samhällsplanering, har stor betydelse, liksom hälso- och sjukvården.
Mer om vem gör vad inom folkhälsoområdet
Exempel på hur offentlig sektor skapar förutsättningar för hälsa
Välfärdstjänster och socialförsäkringssystem är viktiga för att komplettera människors egna resurser när det behövs och därmed skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa.
Det kan till exempel handla om:
- Att arbeta med ersättningsnivåer och täckningsgrad i socialförsäkringssystemet.
- Att arbeta med sociala och miljömässiga konsekvensbedömningar i fysisk planering.
- Att arbeta för att fler barn ska gå i förskolan.
- Att se till att insatser som visat sig vara effektiva på individ- eller gruppnivå skalas upp och säkras över tid, till exempel rökavvänjning.
- Att arbeta med ett normmedvetet och likvärdigt bemötande, till exempel inom arbetsförmedling, socialtjänst, hälso- och sjukvård och omsorg.
- Skolan och hälso- och sjukvården är exempel på hälsofrämjande och förebyggande verksamheter som utifrån sina grunduppdrag ska ta hänsyn till människors olika förutsättningar.