Målkonflikter inom folkhälsopolitik

Lyssna

Mellan tvärpolitiska områden så som folkhälsopolitik kan det uppstå målkonflikter. Eftersom ansvarigt departement, nämnd eller förvaltning inte själv äger hela området blir det svårare att nå målen och få genomslag för de olika frågorna. Därför behövs helhetssyn och samordning.

Folkhälsopolitiken är ett av flera tvärsektoriella politikområden. Andra sådana är jämställdhets-, barnrätts-, funktionshinders- och miljöpolitiken. Gemensamt för att nå målen i dessa är att det krävs insatser från flera specifika områden där ansvarigt departement, nämnd eller förvaltning inte själv äger alla verktyg. Bristande helhetssyn och samordning av dessa områden kan skapa en mängd potentiella målkonflikter och vad som ibland kallas perspektiv­trängsel.

Målkonflikter och perspektivträngsel försvårar arbetet med att nå målen. Det finns också risk att ingen av de grupper som de olika perspektiven representerar får någon avsevärd förbättring av sina möjligheter eller villkor.

Målkonflikter på regional och lokal nivå

På regional och lokal nivå innebär målkonflikter att det kan bli svårt att få genomslag för folkhälsofrågorna. Eftersom folkhälsofrågor är tvärsektoriella (horisontella) till sin natur är utmaningen ofta att hitta fungerande arbetssätt och strukturer i en organisation som oftast styrs vertikalt.

Förståelsen kan öka av att förklara hur kärnverksamheterna kan stärkas av ett folkhälsoperspektiv och hur en god och jämlik hälsa i befolkningen kan gynna utvecklingen i regionen eller kommunen. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilka vägval som gynnar folkhälsan bäst på kort och lång sikt när det finns målkonflikter. Ett sätt som utvecklats i flera kommuner är att göra konsekvensanalyser (benämns i vissa sammanhang som Hälsokonsekvensanalyser) där målkonflikter synliggörs och konsekvenser av olika vägval (mål och åtgärder) ställs mot varandra för att ge välgrundade beslutsunderlag. Andra sätt att hantera målkonflikter kan vara att öka det politiska engagemanget för folkhälsofrågor och att skapa formella eller informella strukturer och synergier med andra tvärsektoriella initiativ, såsom Agenda 2030. Att beräkna och visa på långsiktiga ekonomiska fördelar med folkhälsoinsatser kan öka det politiska engagemanget för folkhälsofrågor och är ett område som behöver utvecklas.