Beredskap för hälsohot
Vi initierar åtgärder för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i kris och vid höjd beredskap. Här hittar du information om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samarbetar med andra aktörer.
Folkhälsomyndigheten är en av cirka 60 beredskapsmyndigheter. Beredskapsansvaret innebär att vi ska:
- ha god förmåga att motstå hot och risker,
- förebygga sårbarheter,
- hantera fredstida krissituationer,
- genomföra våra uppgifter vid höjd beredskap,
- vidta de förberedelser som krävs inom vårt ansvarsområde vid höjd beredskap,
- vid krig stödja Försvarsmakten med verksamhet inom vårt uppdrag.
Folkhälsomyndigheten ska då ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot.
Vi ingår i beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg tillsammans med:
- E-hälsomyndigheten
- Läkemedelsverket
- Socialstyrelsen, som är sektorsansvarig myndighet och samordnar arbetet i och åtgärder inom sektorn och med andra myndigheter.
Mer om höjd beredskap och krig (krisinformation.se)
Dygnet runt-beredskap
Folkhälsomyndigheten har flera beredskapsfunktioner som kan kontaktas dygnet runt, året om, av myndigheter, vården och media.
Tjänsteman i beredskap
Vår Tjänsteman i beredskap (TiB) är i ständig beredskap och finns tillgänglig dygnet runt för aktörer i och utanför Sverige. TiB bedriver också omvärldsbevakning för att tidigt kunna initiera agerande om någonting allvarligt händer inom myndighetens ansvarsområde.
Klinisk mikrobiologi i beredskap
På myndigheten finns beredskapsdiagnostik som dygnet runt kan utföra mikrobiologiska analyser avseende olika agens som kan orsaka skada på vård- eller samhällsstrukturer, om inte särskilda smittskyddsåtgärder vidtas.
Klinisk mikrobiolog i beredskap (KmiB) initierar och samordnar de laboratorieanalyser som ingår i beredskapsdiagnostiken.
Mer om Klinisk mikrobiolog i beredskap: Mikrobiologisk beredskap och 24/7-diagnostik.
Laboratorieanalyser
Vi kan utföra ett stort antal mikrobiologiska laboratorieanalyser som komplement till de analyser som utförs vid andra laboratorier. De analyser som finns tillgängliga är sådana som ingår i landets beredskap för högpatogena smittämnen, är av särskild relevans för landets smittskydd eller som endast utförs i liten omfattning. Laborativ tjänsteman i beredskap, LiB, finns tillgänglig dygnet runt för laboratorieanalyser.
Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 4, där hantering av exempelvis blödarfebervirus sker.
P4-laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten
Kriskommunikation och pressberedskap
Kommunikation är en mycket viktig funktion vid en kris. Därför finns beredskap för kriskommunikation och presstjänst i beredskap (PiB), dygnet runt. Vi har även en utarbetad kriskommunikationsplan.
Vid en kris som berör vårt ansvarsområde ska vi snabbt kunna ge korrekt, tydlig, tillförlitlig och respektfull information till bland annat hälso- och sjukvården, andra myndigheter och media.
Vi samverkar även med nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer när det gäller kriskommunikation.
Nationella och internationella hälsohot
Vi bevakar smittsamma sjukdomar och hälsohot på nationell och internationell nivå, samt främjar skyddet mot dessa. Som nationell kontaktpunkt gentemot WHO är bevakningen av hälsohot viktig för vår förmåga att:
- bedöma misstänkta internationella hälsohot,
- rapportera bekräftade hot till WHO inom 24 timmar,
- återkoppla och informera berörda myndigheter, regioner och kommuner om åtgärder som vidtas,
- samverka med WHO, andra länder och aktörer i Sverige när det behövs för att förebygga och begränsa internationella hot mot människors hälsa.
Mer om internationell samverkan vid hälsohot
Bevakar smittsamma sjukdomar
För att spåra och bekämpa infektionssjukdomar bevakar vi över 60 sjukdomar enligt smittskyddslagen. I vår bevakning av smittsamma sjukdomar ingår även bevakning av infektioner och/eller bärarskap av olika antibiotikaresistenta bakterier.
- Anmäla anmälningspliktiga sjukdomar i Sminet
- Övervaka antibiotikaresistens
- Mikrobiella övervakningsprogram
Syndromövervakning
Folkhälsomyndigheten inhämtar frivillig rapportering från laboratorier. Vi har även ett antal system där data från andra källor än sjukdomsanmälningar analyseras, exempelvis sökningar och samtal till 1177. Dessa system har potential att upptäcka sjukdomsutbrott tidigare jämfört med anmälningar från vården och så täcker de delvis en annan del av befolkningen – de som inte sökt vård.
Bevakning av smittsamma sjukdomar
Data från vår bevakning av smittsamma sjukdomar analyseras regelbundet, och ger oss en bild av det epidemiologiska läget i landet och omvärlden. Detta bidrar till exempel till att vi tillsammans med andra aktörer kan hitta och bryta smittvägar vid utbrott. Vi följer löpande utvecklingen av:
- nya eller förändrade smittsamma sjukdomar,
- internationella utbrott och virusvarianter,
- miljörelaterade och klimatdrivna hälsohot,
- antibiotikaresistens och förändringar i vårdens förutsättningar.
Samordning inför och vid kris
För att vi i Sverige ska kunna hantera utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar eller andra gränsöverskridande hälsohot måste flera myndigheter, regioner, kommuner och organisationer samarbeta.
Vi samordnar beredskapen mot allvarliga hälsohot enligt lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Hälsohoten kan vara orsakade av biologiska, kemiska eller radionukleära ämnen. Även hälsohot med miljöursprung eller okänt ursprung omfattas. Vi samordnar också förberedelserna för försörjning av läkemedel inför allvarliga utbrott av vissa smittsamma sjukdomar, och smittskyddet på nationell nivå.
I Sverige ansvarar flera myndigheter på nationell, regional och lokal nivå gemensamt för att förebygga och hantera spridningen av smittsamma sjukdomar. Smittskyddsläkarna i regionerna och många andra myndigheter runt om i landet är viktiga delar av den kedja som ser till att vi har ett gott skydd mot smitta och andra allvarliga hälsohot.
Att vi samordnar det nationella smittskyddet och beredskapen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot betyder inte att vi ska hantera alla hälsohot. Hälsohot hanteras genom ansvarsprincipen, vilket innebär att den aktör som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har ansvaret för att verksamheten ska fungera vid en kris.
Krishanteringens grunder (Krisinformation.se)
Internationellt samarbete
Epidemier och utbrott av infektioner sprids ofta mellan länder precis som andra hälsohot. Därför har Sverige ett omfattande internationellt samarbete med andra länder, EU och Världshälsoorganisationen (WHO).
Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt mot EU och WHO när det gäller gränsöverskridande hälsohot. Det innebär att myndigheten utgör en länk mellan beredskapsarbetet på lokal och regional nivå i Sverige och beredskapsarbetet på internationell nivå.