Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna rapport tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor.

Antibiotikaresistensrapport för Escherichia coli, nationell sammanställning från blododling 2017 ligger till grund för dessa figurer och grafer. Totalt inkluderas tio laboratorier i rapporten. Figurerna är avsedda att användas som underlag vid presentationer.

Både nationella rapporter och lokala rapporter, som omfattar respektive deltagande laboratorium, tas årligen ut från Svebar. De finns tillgängliga som PDF- och Excelfiler. Rapporterna innehåller data från fem år, både för resistens mot enstaka antibiotikum och samtidig resistens mot ett eller flera antibiotika. De är avsedda att användas som underlag för att ta fram bilder till exempelvis presentationer vid Stramamöten.

Den totala försäljningen av antibiotika på recept har bromsat in, visar statistiken för 2024. Försäljningen gick ned kraftigt under covid-19-pandemin, för att sedan öka under 2022 och 2023.

Analyserad och kommenterad statistik om antibiotikaresistens samt statistik i tabeller och diagram.

Åtgärder behövs för att säkerställa tillgången till antibiotika på den svenska marknaden. Folkhälsomyndigheten har genomfört en förstudie och föreslår en ny modell för ett nationellt buffertlager för äldre antibiotika.

Den totala försäljningen av antibiotika på recept fortsatte att öka under 2023 efter en kraftig nedgång under pandemin. Trots ökningen ligger försäljningen för hela året fortfarande under nivåerna före pandemin.

Riktad resistensövervakning ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Folkhälsomyndigheten har i februari 2024 tagit fram ett underlag för ett nordiskt samarbete om bättre tillgång till antibiotika. Vi har också varit med och kartlagt den nordiska antibiotikamarknaden. Ett ökat samarbete i Norden kan stärka tillgången till antibiotika – därför har vi undersökt gemensamma vägar framåt.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Under FN:s generalförsamling i New York bjöd Folkhälsomyndigheten in länder för diskussioner om det gemensamma arbetet mot antibiotikaresistens.

Här har vi samlat olika sammanställningar av statistik för antibiotikaförsäljning i Sverige.

Rapporten är framtagen som en del i det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått gällande att säkerställa tillgänglighet till antibiotika av särskilt medicinskt värde. Uppdraget har återrapporterats till Socialdepartementet den 1 december 2017.

I slutrapporten av regeringsuppdraget Stärka tillgången till äldre antibiotika föreslår tre myndigheter gemensamt olika åtgärder för att stärka tillgången till ett brett sortiment av äldre antibiotika i Sverige.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2012 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2012 Swedres-Svarm årsrapporter

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2016 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2016 Swedres-Svarm årsrapporter

Avdelningen övervakar smittsamma sjukdomar, inklusive covid-19, hanterar utbrott och samordnar det nationella smittskyddsarbetet. Vi ansvarar vidare för att bygga och följa upp, analysera och sprida kunskap inom antibiotika, vårdhygien, krisberedskap, miljöhälsa, sexuell och reproduktiv hälsa, hiv/STI-prevention samt våld mot kvinnor med mera.

Folkhälsomyndigheten har i samverkan med PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) inventerat vilka kunskapsluckor och behov av vetenskapliga studier som finns inom området antibiotikaanvändning. Motsvarande behovsinventeringar utfördes 2014 och 2019.

Antibiotikaresistens är ett globalt och växande problem. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika kan det leda till ökat lidande och konsekvenser för individer som drabbas men också ökade kostnader för sjukvården och en börda för samhället i stort.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2017 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2017 Swedres-Svarm årsrapporter

I Folkhälsomyndighetens uppgifter inom området antibiotika och antibiotikaresistens ingår att sammanställa och aktivt förmedla kunskap. I första hand till hälso- och sjukvården, men även till socialtjänsten och allmänheten.

I rapporten analyseras förutsättningar för att testa Läkemedelsindustriföreningens förslag på ersättningsmodell för nya essentiella antibiotika.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2015 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2015 Swedres-Svarm årsrapporter