Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Det är lätt för personer under 18 år att själva köpa nikotinsnus. Det framgår av ett nytt kunskapsstöd från Folkhälsomyndigheten. Utbudet av produkter är stort, och barn och unga uppger att de exponeras för marknadsföring av nikotinsnus och e-cigaretter i sociala medier.

Barn och unga dricker mindre alkohol nu än tidigare. Konsumtionen har minskat tydligt under 2000-talet, men trenden har stannat av och i vissa fall ökat. Det är fortfarande många skolelever som dricker alkohol. År 2025 hade fler flickor än pojkar druckit alkohol eller berusat sig före 14 års ålder.

År 2024 uppgav 8 procent av eleverna i årskurs 9 (figur 1) och 20 procent av eleverna i gymnasiet år 2 att de röker. Andelen unga som röker har minskat i båda grupperna fram till 2021. Bland elever i gymnasiet år 2 ser vi en ökning mellan 2021 och 2023, som sedan planar ut 2024.

Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition om ett fritidskort, i form av ett ekonomiskt stöd, för barn ungdomar. Fritidskortet lanseras i september 2025.

Användningen av e-cigaretter ökade markant åren 2022 och 2023 och har sen varit relativt oförändrad på en hög nivå. År 2025 uppgav 39 procent av eleverna i årskurs 9 (figur 6) och 56 procent i gymnasiet år 2 (figur 7) att de någon gång använt e-cigaretter.

Snusandet bland barn och unga ökade kraftigt de senaste åren, framför allt bland flickor. Ökningen har stannat av men användandet ligger fortfarande på en hög nivå.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Nu kan fler barn och unga uppleva en meningsfull fritid. Med det nya Fritidskortet får fler möjlighet att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter tillsammans med andra.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Goda sömnvanor är viktigt för att barn och unga ska må bra, fungera i vardagen och orka med skolan. Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd som kan göra det lättare att somna och sova gott.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

Faktabladet vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Finns översatt till olika språk.

Faktabladet på somaliska vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet.

Faktabladet på tigrinja vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet.

Ett faktablad till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet.

Faktabladet på dari vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet.

Ett faktablad till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Informationen är på arabiska.