Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot difteri och stelkramp. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade vuxna bör erbjudas kompletterande vaccination.

Haemophilus influenzae typ b (Hib) kan orsaka allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, särskilt hos barn. Vaccination mot Hib ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – barnvaccinationsprogrammet – erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar. Dessutom erbjuds spädbarn skydd mot hepatit B.

Här har vi samlat information om våra rekommenderade vaccinationer till gravida samt hur nyfödda barn kan skyddas mot infektioner.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Påssjukevirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln (parotiskörteln).

Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. I låginkomstländer utan allmän vaccination är sjukdomen dock fortfarande vanlig.

Mässling är mycket smittsamt och kan ge allvarliga komplikationer. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet. Mässling är en sjukdom med hög risk för komplikationer.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Stelkramp är en sårinfektion som kan leda till allvarliga muskelkramper. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida från gravidvecka 16, för skydd mot kikhosta under barnets första levnadsmånader.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.