Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien besvarade vår enkät…

Rapporten från 2018 är en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv.

Den här rapporten är en kartläggande litteraturöversikt av forskning om hälsa, livsvillkor, livskvalitet och utmaningar för personer som lever med hiv och är 60 år eller äldre.

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit mottagna i en kommun mellan 2014 och 2018.

Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, IF, lever ett stillasittande liv som kan leda till ohälsa och minskad livskvalitet. Ett nytt kunskapsstöd visar hur omgivningen kan göra för att främja ett aktivt liv, och hur de hinder som finns kan övervinnas.

Arbete för ett hälsosamt åldrande bedrivs även internationellt vilket stärker och ger legitimitet till det arbete som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå i Sverige. Här ges exempel på pågående arbete.

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om inte effektiva förebyggande åtgärder genomförs. Rapporten beskriver också förslag på fallförebyggande åtgärder.

Webbinarium inspelat den 22 september 2023. Om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren.

En ny studie bland personer som lever med hiv visar att den svenska hivvården över lag är mycket god, men att det kan finnas behov av ökat individanpassat stöd.

Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner syftar till att begränsa spridning, eliminera stigma, och säkerställa god livskvalitet för personer som lever med hiv. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner har många synergier med arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Den 22 oktober 2025 höll Folkhälsomyndigheten ett webbinarium om hiv och åldrande. Webbinariet ingår i en serie om handlingsplan mot hiv aids och vissa sexuellt överförbara infektioner.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en uppdaterad nationell strategi mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier och

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en nationell handlingsplan för arbetet mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Handlingsplanen är den första i sitt slag och konkretiserar målen i den nationella strategin.

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av

Rapporten är resultat från en enkätundersökning bland personer som lever med hiv i Sverige under 2021–2022.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Övervikt och obesitas hos både vuxna och barn kan bidra till försämrad livskvalitet, sjukdom och risk för kortare liv. Det medför också stora kostnader för samhället. På den här sidan kan du hitta beräkningar av samhällskostnader från olika organisationer.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse

Med dagens behandling lever personer med hiv lika länge och med samma möjligheter till god livskvalitet som andra. Hiv är alltså inte livshotande, utan en kronisk sjukdom. Men medicinering behöver pågå livet ut, precis som vid de flesta andra kroniska sjukdomar. Ofta räcker en tablett om dagen för ett bra behandlingsresultat och många har inga biverkningar.

För många som lever med hiv är inte viruset i sig det största problemet, utan stigmatiseringen som är kopplad till hiv. Hivstigma får negativa effekter för såväl hälsa som livskvalitet hos personer som lever med hiv, men i möten med varandra kan vi alla bidra till att hivstigma minskar.