Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Tuberkulos drabbar oftast lungorna. Sjukdomen är vanlig i många andra länder. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med ökad risk att smittas.

På denna sida finns översatt material och information till regioner och andra aktörer som möter flyktingar från Ukraina.

Behandlande läkare kan kontakta MDR-TB-gruppen vid komplicerade TB-fall.

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Hiv kan vara svårt att upptäcka eftersom infektionen ofta inte ger några symtom. Om symtom uppkommer brukar det ske kort efter överföringstillfället eller efter flera år när immunförsvaret försvagats.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Cirka 8 300 personer lever i Sverige idag med diagnosticerad hivinfektion, men alla som har hiv har inte kännedom om infektionen. De personer som lever med hiv utan att känna till att de har infektionen kan uppskattas som "mörkertalet" av samtliga personer som har hiv.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och mot covid-19.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som