Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här presenteras den svenska alkoholdrycksstatistiken. I dokumenten finns statistik i tabellform samt en beskrivning över vad som ingår i statistiken och hur data hämtas.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn på nationell nivå inom områdena alkohol, hälsofarliga varor, tobaksvaror och nikotinprodukter. Vi är även ansvarig marknadskontrollmyndighet över tobaksvaror, e-cigaretter och örtprodukter för rökning.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Här hittar du Folkhälsodata, FolkhälsoStudio och interaktiva faktablad – verktyg för att hämta, visualisera och jämföra statistik om hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall.

Korta filmer där experter svarar på frågor om skärmanvändning, vår hjärna och mående.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Den 9 februari lanserar vi en ny ämnesstruktur på webbplatsen: Våra ämnesområden (A-Ö). Den ger dig som besökare bättre överblick och gör det enkelt att hitta information – utan att behöva känna till vår interna organisation.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Affischen ger råd om hur man kan skydda sig mot smitta för smittämnen finns överallt i vår omgivning.

Syftet med faktabladet är att höja medvetenheten om matmiljöns betydelse för vår matrelaterade hälsa. Faktabladet beskriver kortfattat hur våra matvanor påverkar vår hälsa, hur de har utvecklats över tid och faktorer i matmiljön som har betydelse för vår matkonsumtion.

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Publikationen vänder sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

FaR är ett beprövat sätt att förebygga och behandla sjukdomar. Genom EUPAP fick fler länder verktyg för att arbeta med levnadsvanor som en del av hälso- och sjukvården.

I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien besvarade vår enkät…

I rapporten sammanfattas resultaten från utvärderingen av Länsstyrelsens kunskapsstöd om barn och ungas skärmtid och spelande. Syftet med utvärderingen var att undersöka vilken spridning materialet fått och hur användbara föräldrar och lärare upplevde att filmerna i kunskapsstödet var.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

I rapporten återfinns undersökningen att uppskatta förekomsten av covid-19 i Sverige under perioden 30 november – 4 december 2020 samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades. Det var den femte undersökningen av liknande slag på nationell nivå.