Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På denna sida publicerar vi fördjupade analyser utifrån resultaten från miljöhälsoenkäten.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Affischen ger råd om hur man kan skydda sig mot smitta för smittämnen finns överallt i vår omgivning.

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Publikationen vänder sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.

Korta filmer där experter svarar på frågor om skärmanvändning, vår hjärna och mående.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Att inte ha någon att dela sina innersta tankar och känslor med är en form av emotionell ensamhet. Den här tiden på året kan det kännas extra svårt. Män under 45 år hör till en grupp som dubbelt så ofta uppger att de känner sig emotionellt ensamma, jämfört med kvinnor. Det är en form av ensamhet

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Resultat från en enkätstudie om nyanlända barns hälsa I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt 2&

I rapporten sammanfattas resultaten från utvärderingen av Länsstyrelsens kunskapsstöd om barn och ungas skärmtid och spelande. Syftet med utvärderingen var att undersöka vilken spridning materialet fått och hur användbara föräldrar och lärare upplevde att filmerna i kunskapsstödet var.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

Rapporten visar att sju av tio barn i grundskolan uppgav att de var oroliga för coronaviruset och drygt hälften av barnen uppgav att covid-19-pandemin påverkade deras fritidsaktiviteter mycket eller ganska mycket. Det visar resultaten från en ny pilotstudie.

I rapporten återfinns undersökningen att uppskatta förekomsten av covid-19 i Sverige under perioden 30 november – 4 december 2020 samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades. Det var den femte undersökningen av liknande slag på nationell nivå.

I denna rapport presenteras resultat från en undersökning bland familjerådgivare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad familjerådgivarna har för erfarenhet av spelproblem bland sina klienter och att undersöka förutsättningar för att arbeta spelförebyggande inom familjerådgivningen.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser förändras snabbt. Det betyder att det som beskrivs i det här faktabladet kan ha förändrats sedan våren 2020.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit mottagna i en kommun mellan 2014 och 2018.

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man har en högre sannolikhet att ha påvisabara antikroppar mot SARS-CoV-2 om man arbetar inom yrken omfattande många kontakter med andra människor, exempelvis arbete inom hälso- sjukvård, omsorg och serviceyrken. Vidare visade analysen att det var större sannolikhet att vara antikroppspositiv om man bor i ett hushåll med fem eller fler personer.