Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Cirka 8 300 personer lever i Sverige idag med diagnosticerad hivinfektion, men alla som har hiv har inte kännedom om infektionen. De personer som lever med hiv utan att känna till att de har infektionen kan uppskattas som "mörkertalet" av samtliga personer som har hiv.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som ska ge en inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Den här rekommendationen beskriver vilka grupper som ska erbjudas vaccination först (prioriteras). Rekommendationen är ett stöd till regionernas egna beslut om vaccination mot covid-19 och ett underlag för att kunna ta beslut utefter olika förutsättningar.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten har säkrat tillgänglighet till vissa antibiotika av särskilt medicinskt värde för svensk sjukvård. Den beskriver också utvecklings- och utvärderingsinsatser och förslag på arbetet framåt.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, erbjuds personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri vårdkontakt och stöd efter händelsen. Med SMADIT vill man även minska återfall i denna typ av brott. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan

Minnesanteckningar från Folkhälsomyndighetens informationsmöte för branschorganisationer om införandet av lag om tobak och liknande produkter.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

I rapporten visar att den testade ersättningsmodellen ledde till ökad tillgång på de aktuella antibiotikaprodukterna i vårt land och dessutom tillgång tidigare än andra jämförbara europeiska länder.

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Sverige har ett folkhälsopolitiskt ramverk med ett övergripande mål och åtta målområden. Tillsammans bidrar statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer till målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Vi på Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna och följa upp arbetet.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på