Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Välkommen till en e-utbildning om att arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för en god och jämlik hälsa. Använd den för att lära dig mer eller för att höja kunskapen hos andra.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter som följer upp barnhälsovården och små barns hälsa, eller använder sådana uppföljningar.

Rapporten är en systematisk kartläggning av den senaste forskningen. Resultaten kan bidra till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

Här har vi samlat information om det regeringsuppdrag Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket haft om förslag på mål, indikatorer och insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.

Kriget i Ukraina har tvingat miljontals barn och vuxna på flykt. Runt om i Sverige hjälper civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner människor som flytt hit. Vi har frågat Anna Svensson, rådgivare i folkhälsofrågor vid Röda Korset om deras arbete lokalt och regionalt för att stötta dem som nu är på flykt från kriget.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Rekommendationen är att barn som är yngre än 2 år helst inte ska använda skärmar alls.

Olägenhet för människors hälsa är ett grundläggande begrepp i hälsoskyddstillsynen. Här beskrivs vad en olägenhet för människors hälsa är och vilka särskilda regler som finns för bostäder och andra byggnader där människor vistas.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa, klimatomställningen och anpassningen till ett förändrat klimat som behövs för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Under Järvaveckan den 31 maj 2024 bjöd vi in till ett seminarium med syfte att inspirera till fysisk aktivitet, näringsrik mat och kultur- och fritidsaktiviteter med fokus på unga.

Många plattformar och appar är utformade för att på kort sikt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att användaren ska vilja använda dem mer och mer. Användningen av digitala medier kan då bli problematisk eller beroendeliknande.

Kort guide till motiverande samtal, MI. Den tar upp exempel på frågor och guidar personalen genom samtalet. Vänder sig till personal inom vården som använder motiverande samtal, MI, för att hjälpa patienter förändra sina levnadsvanor. Guiden uppdaterades i november 2012.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.