Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som…

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831).

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Vägledningen om bassängbad är ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

En kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Det handlade om att identifiera, bedöma och sammanfatta forskningslitteratur baserat på befintliga systematiska litteraturöversikter.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.