Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna rapport tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

Rapporten ger en samlad bild av vårt arbete med att ta fram och sprida kunskap samt kartlägga förekomsten av stigmatisering i befolkningen. Den vänder sig huvudsakligen till dig som arbetar inom områdena psykisk hälsa, suicidprevention och folkhälsa, eller som på annat sätt kommer i kontakt med frågor som rör människors attityder och beteenden.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två politikområdena är organiserat och uppbyggt på olika sätt och att den politiska styrningen skiljer sig åt.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och instruktioner…

Myndighetens medarbetare håller sig uppdaterade om de senaste forskarrönen inom sina respektive expertområden. Det sker genom omvärldsbevakning, litteratursökningar och diskussionsforum på myndigheten där olika kompetenser medverkar. Det sker även genom att vi nationellt och internationellt deltar i vetenskapliga konferenser och samverkar i olika externa…

Denna publikation presenterar resultat från 2016-års HALT-mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Årets resultat visar på en sjunkande andel vårdrelaterade infektioner generellt, men att antibiotikaanvändningen är oförändrad. Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna hos vårdtagarna och båda innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning. Sammanställningen presenterar även tips, länkar och verktyg för ett systematiskt förbättringsarbete.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten bjuder in sju svenska universitet till samtal om förstärkt samarbete inom smittskyddsområdet. I ett första steg fokuserar myndigheten på lärosäten inom det medicinska området.

Våra publikationer riktar sig främst till tillsynshandläggare inom alkohol-, tobaks- och nikotinområdet och till samordnare, eller motsvarande, av det hälsofrämjande och förebyggande ANDTS-arbetet.

Folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver insatser från flera sektorer i samhället. Statliga myndigheter behöver tillsammans främja och driva på utvecklingen av folkhälsoarbetet inom respektive områden för att nå det folkhälsopolitiska målet.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

Registrering av uppgifter om HPV-vaccinationer startades 2006 inom ramen för ett forskningsprojekt. Sedan 2013 rapporteras vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till det nationella vaccinationsregistret.

Sida och Folkhälsomyndigheten har ingått en ny överenskommelse för att ytterligare stärka samarbetet inom global hälsa och internationellt utvecklingssamarbete.

Vi representerar Sverige i EU:s arbete för bättre folkhälsa. I samarbeten med andra länder och EU:s institutioner delar vi vår expertis inom områden som bland annat smittskydd, beredskap och hälsostatistik.

För att vi ska ha en bra beredskap inom smittskyddsområdet samarbetar Folkhälsomyndigheten med flera svenska myndigheter och aktörer, samt deltar i olika internationella nätverk.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn på nationell nivå inom områdena alkohol, hälsofarliga varor, tobaksvaror och nikotinprodukter. Vi är även ansvarig marknadskontrollmyndighet över tobaksvaror, e-cigaretter och örtprodukter för rökning.

Statistik och datainsamling är grunden för att förstå och utveckla folkhälsan. Här hittar du information om Sveriges officiella statistik, vår databas och hur du kan utforska och visualisera data inom folkhälsa och smittskydd. Läs också om våra enkäter och undersökningar – från levnadsvanor till miljörelaterad hälsa.

Informationsbladet om bihåleinflammation kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Det finns två typer av regelverk inom dopningsområdet, dels den svenska lagstiftningen, dels idrottens regelverk.

Informationsbladet om förkylning kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om hosta på grund av akut bronkit kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om öroninflammation hos barn kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.