Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två politikområdena är organiserat och uppbyggt på olika sätt och att den politiska styrningen skiljer sig åt.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Här hittar du som arbetar med folkhälsa fakta, material och redskap för ditt arbete, samt exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Vill du få ett verktyg för att förklara frågor om folkhälsa och jämlik hälsa kopplat till samhällsutveckling? Vill du vässa dina kunskaper om den nationella folkhälsopolitiken eller om kunskapsbaserat arbete inom folkhälsa? Välkommen att använda den nya e-utbildningen God och jämlik hälsa för samhällets utveckling.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En stor enkät från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler upplever besvär som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i och omkring sin bostad.

Tips och råd för barns skärmanvändning Affischen riktar sig till vårdnadshavare och presenterar tips och råd för barns och ungas skärmanvändning. Format A3, går även att skriva ut som A4. Översättningar till andra språk How do you talk about

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har forskare vid Karolinska institutet gått igenom befintlig forskning om preventivmedelsanvändning bland kvinnor med migrationserfarenhet. Kartläggningen lyfter bland annat fram de faktorer som kan skapa hinder eller möjligheter för användning av preventivmedel.

Medellivslängden sjunker för ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning födda i Sverige. Det visar en ny sammanställning från Folkhälsomyndigheten.

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom samverkansåtgärden.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Den här publikationen är den första delredovisningen och innehåller en plan för genomförandet av…

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Denna text riktar sig till dig som äger och sköter bostadsfastigheter, omsorgsboenden, skolor, förskolor och andra lokaler för allmänna ändamål. Här finns information om Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande inomhustemperatur.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga resurser och andra förutsättningar.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien