Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Skolan är viktig för att främja en god hälsa för barn och unga. Skolan kan förebygga tobaks- och nikotinbruk både genom sitt grunduppdrag och genom specifika insatser. Här presenteras information om rökfria skolgårdar och kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete. Innehållet riktar sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser i skolan.

För ett framgångsrikt tobaks- och nikotinförebyggande arbete måste tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter minska. Metoder och hjälpmedel för att sluta med tobak eller nikotin behöver vara mer tillgängliga. Det förebyggande arbetet bör bedrivas i samverkan mellan olika aktörer och på olika nivåer i samhället. Arbetet behöver vara långsiktigt och bygga på flera insatser.

Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hur ser konsumtionen av alkohol ut i Sverige? På de här sidorna kan du hitta information om konsumtionen i befolkningen, i olika grupper och bland barn och unga.

De kunskaper som finns i dag om narkotikaanvändningen i befolkningen kommer från enkät- och intervjuundersökningar. Cannabis är den typ av narkotika som har studerats regelbundet och som är vanligast att använda.

Faktabladet är en sammanfattning av rapporten Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Faktabladet sammanfattar i korthet aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till dig som är beslutsfattare, tjänsteperson eller praktiker som arbetar med skolfrågor, särskilt på lokal nivå, exempelvis rektor eller annan skolpersonal, eller tjänsteperson på barn- och utbildningsförvaltning.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Denna rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer. Rapportens slutsats är att kunskapsläget är oklart. Samtidigt ger rapporten en övergripande bild av ett framväxande forskningsfält där preliminära effekter på hälsan identifierats, vilket ger en grund för fortsatt forskning om och utveckling av metoder och angreppssätt för hbtq-personers hälsa.

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

De medicinska och sociala konsekvenserna som orsakas av alkohol leder till stora kostnader för samhället. Samhällskostnaderna för alkoholkonsumtionen i Sverige uppskattades till cirka 103 miljarder kronor år 2017.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.

Diskussioner om skärmanvändning kan leda till konflikter och bråk i familjen. För att minska risken behöver man fundera på vad som orsakar konflikter, och vilka strategier man ska använda när man blivit osams. Det är också viktigt komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och innehåll i digitala medier utan att bråka.

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

I denna rapport tittar vi närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Tjörns kommun i samarbete med Göteborgs universitet.