Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I maj 2014 deklarerade WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet (IHR) att poliosituationen utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Då utfärdades tillfälliga rekommendationer till drabbade länder, bland annat om vaccination. Dessa rekommendationer har sedan förlängts och gäller fortfarande för vissa länder.

SRHR2024 är en nationell enkätundersökning om hälsa, relationer och sex som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 60 000 personer i åldrarna 16–84 år under hösten 2024. Det är andra gången enkätundersökningen genomförs. Statistiska centralbyrån (SCB) utför datainsamlingen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att stödja den sexuella hälsan i Sverige. Vi genomför undersökningar om hälsa, relationer, sex och om mens, så att hälso- och sjukvården ska få bättre förutsättningar att ge rätt stöd. Målet är att alla ska ha lika möjligheter till en god sexuell och reproduktiv hälsa.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Folkhälsomyndigheten ska undersöka 16–29-åringars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR, genom en enkät som skickas ut i höst. Resultaten från undersökningen kommer att användas som ett underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser inom området.

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Menstruell hälsa 2024 är en nationell enkätundersökning om mens och hälsa som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 20 000 personer med juridiskt kön kvinna i åldern 16–55 år under hösten 2024. Menstruell hälsa 2024 genomförs för första gången som en enskild enkätundersökning.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Bisexuella har sämre livsvillkor, livskvalitet och hälsa än homosexuella och heterosexuella. Det visar en ny rapport som bygger på forskning i de nordiska länderna.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. På den här sidan finns information om undersökningen och länkar till relaterade sidor och publikationer.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens målområden, miljömålen och Agenda 2030.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

Registrera dig till informationsbrev om en god och jämlik miljörelaterad hälsa. Se även utskickade informationsbrev på denna sida.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.

Swelogs är en undersökning om spel och hälsa. Det är en av världens mest omfattande långsiktiga befolkningsstudie när det gäller relationen mellan spel om pengar och hälsa.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

Version 2 Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024. Här beskrivs: frågornas koppling till folkhälsa frågornas formulering och svarsalternativ

En lättläst sammanfattning av handlingsplanen för det nationella arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa under åren 2023-2033.