Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den internationella vaccinationsveckan äger rum den 24–30 april. I år lyfter WHO hur människor i alla åldrar skyddas mot sjukdomar genom vaccination.

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

Att förändra de förutsättningar som påverkar den sexuella och reproduktiva hälsan är en viktig del i folkhälsoarbetet. Genom ett brett hälsofrämjande och förebyggande SRHR-arbete ökar människors möjligheter att tillgodogöra sig sina sexuella och reproduktiva rättigheter.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi samordnar det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbetet mot hiv, aids och sexuellt överförda infektioner (STI).

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

I Sverige har vi valt att kräva hälsodeklaration under vissa omständigheter. Hälsodeklarationen syftar till att tidigt upptäcka och hantera hot mot människors hälsa.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

Barn och unga har specifika behov när det gäller lek, rörelse, trygghet och självständig förflyttning. Här samlar vi stöd om hur du kan planera, utforma och förvalta utemiljöer för att främja barns hälsa och välmående.

Registrera dig till informationsbrev om en god och jämlik miljörelaterad hälsa. Se även utskickade informationsbrev på denna sida.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i enlighet med förordning (2020:429) om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk hälsa och suicidprevention.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

Naturen påverkar vår hälsa – men alla har inte samma möjlighet att vistas där. Kvinnor, äldre och personer med hög inkomst är oftare i naturen, medan unga, personer med funktionsnedsättning och storstadsbor vistas mindre ute i naturen. Här visar vi skillnader mellan olika grupper i befolkningen och samband mellan naturvistelse och hälsa.

Ängelholms kommun arbetar aktivt med att koppla samman insatser för hälsa, trygghet och ANDTS-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel om pengar).

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa barns och ungas hälsa över tid och för att identifiera områden där det kan behövas insatser för att främja barns och ungas hälsa.

Här hittar du publicerat material inom Folkhälsan i Sverige.

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Folkhälsomyndigheten har beslutat hur 52 ideella organisationer ska dela på 150 miljoner kronor i statsbidrag. Pengarna ska användas till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Arbetet med att utrota polio pågår över hela världen. Den 24 oktober inträffar Världspoliodagen för att uppmärksamma den globala insatsen för att utrota polio – en sjukdom som fortfarande utgör ett hot mot människors hälsa, enligt WHO. I Sverige ingår vaccination mot polio i barnvaccinationsprogrammet. Den höga täckningsgraden innebär att befolkningen har ett gott skydd.