Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Under året anmäldes 546 fall av virala meningoencefaliter, varav 210 var orsakade av tick borne encephalitis virus (TBE-virus) och 336 av andra virus. Virala meningoencefaliter (ej TBE) Sannolikt både underrapporteras och underdiagnostiseras virala meningoencefaliter fortfarande. I likhet med år 2008 var en stor andel av fallen, nära 40 %, rapporterade från Stockholms…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 385 fall av TBE motsvarande en incidens på 3,8 fall per 100 000 invånare och år. Det är i stort sett lika många fall som anmäldes under 2017, vilket var ett rekordår med fler anmälda fall än någonsin tidigare. Ur ett längre tidsperspektiv visar TBE-incidensen en signifikant ökande…

Bakgrund TBE är en virussjukdom som överförs till människan via fästingar som blivit infekterade när de sugit blod från smittade gnagare. TBE kan ge hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Var tionde person får även olika förlamningssymtom och…

TBE är en virussjukdom som överförs till människan via fästingar som blivit infekterade när de sugit blod från smittade gnagare. TBE kan ge hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Var tionde person får även olika förlamningssymtom och omkring…

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Virala meningoencefaliter är anmälningspliktiga från den 1 juli 2004, men då det ännu inte finns stringenta falldefinitioner för sjukdomen är det svårt att veta vad som ska anmälas. Under 2006 anmäldes 292 fall, vilket var en fördubbling jämfört med föregående år. Ökningen av…

TBE 2013 rapporterades det 209 fall av TBE (figur 1.). Detta är en minskning om man jämför med de två föregående åren (2012-2011) med 287 respektive 284 fall. Mellan 1956 och 1984 varierade antalet fall per år på en relativt låg nivå. Under perioden 1985 till 1999 skedde det en gradvis ökning av rapporterade fall per år. Under…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 690 fall av viral meningoencefalit (VME) motsvarande en incidens av 6,5 fall per 100 000 invånare. Incidensen var högst bland barn under ett år (94,4 fall per 100,000 invånare; figur 1). Flest fall av VME rapporterades bland kvinnor (n=385, 56 procent), än bland män. Kvinnor dominerade i de flesta åldersgrupper…

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.