Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet vänder sig till näringsidkare som säljer eller lämnar ut folköl, tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare samt receptfria läkemedel. Det ger information om vad kontrollköp är och att kommunen kan komma att genomföra denna form av tillsyn.

I filmen möter vi barn i sex- och sjuårsåldern. De berättar vad de vet om alkohol och om hur vuxna använder alkohol. Filmen är tänkt att användas i utbildningssammanhang och i föräldragrupper med syftet att inspirera föräldrar till att diskutera föräldraskap och alkohol.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Detta informationsblad avser att i korthet beskriva vad man bör tänka på vid upphandling av tjänster för analys av legionella i samband med smittspårning samt ge viss generell information kring analyser och smittspårning. Informationen riktar sig framförallt till de kommuner som är i behov av kunskap inför upphandling av miljöanalyser.

Partihandlare och andra aktörer (distributörer) som deltar i handeln med tobaksvaror ansvarar bland annat för att registrera alla åtgärder som vidtas för de tobaksvaror som hanteras. I publikationen kan du läsa om vad som gäller för dig som är partihandlare eller distributör av tobaksvaror.

Tillverkare och importörer av tobaksvaror ansvarar för flera viktiga delar i spårbarhetssystemet, bland annat för så kallad spårbarhetsmärkning. I publikationen kan du läsa om vad som gäller för dig som är tillverkare eller importör av tobaksvaror.

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid…

Världshälsoorganisationen (WHO) har satt som mål en framtida poliofri värld. Som ett led i polioutrotningen behöver antalet laboratorier som hanterar provmaterial som kan innehålla poliovirus begränsas. Begreppet containment innebär inneslutning av poliovirus i särskilda laboratorier med högt

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

Alkoholdrycker Spritdrycker, till exempel brännvin, calvados, gin, konjak, rom, vodka, whiskey och blanddrycker där sprit ingår. Vin är en dryck som framställs genom jäsning av druvor eller druvsaft. Som vin räknas även vin som i framställningen har spetsats med sprit framställd av vinprodukter och som har en alkoholhalt som inte överstiger…

Så gott som alla barn i Sverige har ett vaccinationsskydd mot 11 sjukdomar som kan ge allvarliga konsekvenser. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten, som bekräftar att täckningen är på samma höga nivå som tidigare år.

När misstänkta hälsohot uppstår måste de snabbt rapporteras. Här hittar du information om vad underrättelseskyldigheten innebär, vem som ska underrätta Folkhälsomyndigheten och vilken information som ska lämnas.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

Grundförfattning. Beslutade: 24 maj 2016. Gäller från och med: 1 juni 2016.

Folke frågar om virus och bakterier är en berättelse framtagen för barn i förskoleålder och förskoleklass om vad virus, bakterier och vaccin är för något och vad som kan få oss att fortsätta att må bra. I materialet ingår också en film för barn i lågstadiet, där Fiona lär sig om mässling, påssjuka och röda hund, och varför vaccin behövs.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Världshälsoorganisationen WHO gick tidigt under covid-19-pandemin ut med rekommendationer kring prioritering av vaccinationer enligt program under pandemin. Alla 21 barnhälsovårdsenheter i landet har svarat på en enkät som tillsammans med data ur vaccinationsregistret visar att det svenska

Faktablad: Det internationella hälsoreglementet (IHR) är ett legalt bindande ramverk för medlemsländerna inom Världshälsoorganisationen (WHO). Syftet är att förebygga, förhindra och hantera gränsöverskridande hälsohot.

Kort guide till motiverande samtal, MI. Den tar upp exempel på frågor och guidar personalen genom samtalet. Vänder sig till personal inom vården som använder motiverande samtal, MI, för att hjälpa patienter förändra sina levnadsvanor.

Ändringsförfattning. Beslutade: 6 maj 2020. Gäller från och med: 1 augusti 2020.

Experter från de nordiska länderna och övriga Europa samlas den 3 juni i Bryssel för att diskutera vägen framåt när det gäller barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Konferensen sänds digitalt och kan följas av alla som är intresserade.

Det vi äter påverkas av så mycket mer än våra egna val, såsom hur mat marknadsförs, diskuteras och görs tillgänglig. Genom att förstå dessa samband kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa. Alla dessa förutsättningar kan förstås tillsammans under