Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 mars 2023. Gäller från och med: 15 mars 2023.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och vi lever allt längre och med god hälsa. Skillnaderna i hälsa ökar dock mellan olika grupper i befolkningen och trots att de smittsamma sjukdomarna generellt minskat över tid finns grupper som drabbas i högre utsträckning än andra.

För att stärka Sveriges beredskap inför framtida pandemier har Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Chalmers och FOI, etablerat SEMAFOR – ett nationellt nätverk för modellering. Nätverket samlar myndigheter och universitet och ska underlätta samarbete och kunskapsutbyte vid kommande hälsokriser.

Folkhälsomyndigheten har dygnet runt beredskap för att analysera prover från patienter för att utesluta eller fastställa om de bär på farliga smittor som till exempel ebola. Hittills har myndigheten analyserat 12 beredskapsprover under 2026.

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

Information från Folkhälsomyndigheten

Höstens säsongsvaccinationer Sara Eriksson Enheten för vaccinationer 7 september 2026Säsongsvaccinationsstart • Svårt att förutse epidemiologin för säsongsvirus • Influensa orsakade säsongen 2025/2026 för första gången en större sjukdomsbörda än covid-19. Influensa styr därför val av startdatum 2026, så vaccinationerna i år blir bra tajmade för influensasäsongen • Samvaccination start: vecka 45 (2…

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

2020-03-20 Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Övervakningssystem för covid-19 Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige…

Här hittar du länsvisa sammanställningar av kommunernas uppgifter i Länsrapportens undersökning för respektive år.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.

Kriget i Ukraina har tvingat miljontals barn och vuxna på flykt. Runt om i Sverige hjälper civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner människor som flytt hit. Vi har frågat Anna Svensson, rådgivare i folkhälsofrågor vid Röda Korset om deras arbete lokalt och regionalt för att stötta dem

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och

I Sverige erbjuds vaccinationer på flera olika sätt. Här kan du läsa om hur de erbjuds och om vad som avgör formerna.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Denna lägesrapport publicerades 22 maj 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 20 (11–17 maj 2026).

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Återkommande undersökning sedan 2004. Vartannat år sedan 2016. Extraomgång 2021 på grund av covid-19-pandemin.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Rapporten är en sammanställning av 2020 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna lägesrapport publicerades 22 maj 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 20 (11–17 maj 2026).

Här hittar du en förteckning över Folkhälsomyndighetens publiceringar av officiell statistik och övrig statistik som publiceras i statistikdatabaserna Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Statistiken för 2025 visar att den totala försäljningen av antibiotika på recept minskade i Sverige, jämfört med året innan. Efter en kraftig nedgång under covid-19-pandemin steg försäljningen under 2022 och 2023.