Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport utgör en återkommande säsongsrapport avseende infektion med invasiva grupp A-streptokocker i Sverige. Rapporten beskriver den nationella epidemiologin avseende bland annat fallfrekvens, incidens, klinik- och typningsdata och möjliggör en referens till lokala laboratorier och smittskyddsenheter…

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens…

Narkotikaanvändning kan leda till ohälsa och sociala problem i olika omfattning mellan olika individer och grupper. Personer som använder narkotika har ofta lägre utbildning, lägre inkomst och står utanför arbetsmarknaden. De och deras närstående rapporterar också sämre hälsa än resten av befolkningen.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Vi har tagit fram en plan för tillsynsvägledning 2025–2027 utifrån alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter, och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Med planen vill vi göra det tydligt för er som arbetar på länsstyrelser, kommuner och Polismyndigheten vilken vägledning vi planerar att ta fram.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt mot EU:s narkotikamyndighet EUDA. Vi samordnar och rapporterar årligen data om den svenska narkotikasituationen till EUDA.

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning på fritiden – vad de bygger på och hur de kan användas. Det finns också praktiska råd för att skapa hälsosamma skärmvanor.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Fritidskortet ska ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Utbudet av föreningar och kulturskolor som är anslutna växer hela tiden: Nästan 7 000 av de föreningar och kulturskolor som kan vara med i Fritidskortet har nu anslutit sig.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Detta är en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 och beskriver hur narkotika används, köps och upplevs av personer som nyligen använt narkotika.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om inomhusmiljö som kan vara till besvär för barn, vuxna och unga. Det kan vara om lukter, fukt och temperatur, eldning, mägel samt luftkvalité.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

Rapporten från 2018 är en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Den här vägledningen vänder sig till dig som arbetar på kommunen eller Polismyndigheten och som bedriver tillsyn över försäljning av tobaksvaror och vissa nikotinprodukter. Vägledningen är ett stöd för tillsyn av ålderskontroll vid handel med tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare samt tobaksfria nikotinprodukter.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som